Gemenskap viktigare än klappar

Trots tuffare tider tänker föräldrar lägga lika mycket pengar på julklappar i år. Men det är inte mängden klappar som fixar jullyckan. Barn tycker att gemenskap är viktigare än prylar.

Prylar ger inte lycka, vare sig för vuxna eller barn.

Prylar ger inte lycka, vare sig för vuxna eller barn.

Foto:

Uppsala2008-12-04 08:00
Julhandeln har ökat varje år under 2000-talet. I år, mitt i finanskris och begynnande lågkonjunktur, är prognosen en uppgång med 2,5 procent. En del av ökningen beror på höjda priser i framför allt dagligvaruhandeln. Borträknat inflationen kommer vi ändå handla lite mer än i fjol.
Men fortfarande verkar julklappar betyda mycket för att årets största högtid ska bli lyckad, framför allt för barnen. Leksakshandeln är också den bransch som klarar nedgången bäst. Där spås en ökning i omsättningen med två procent.
- Finanskrisen och en allmän oro över den egna ekonomin påverkar våra julklappsinköp i år. Men föräldrar tänker ändå prioritera barnen. Det man spar in på blir dyrare klappar till vuxna. Man kanske inte köper den där dyra guldlänken till sin sambo, säger Jessica Lindblom på HUI, Handelns utredningsinstitut.

Är det för att föräldrar inte vill göra sina barn besvikna som det blir lika många julklappar även i en begynnande lågkonjunktur? Konsumtionsforskaren Anna Broback vid Handelshögskolan Stockholm menar att vi vuxna strävar efter att överträffa oss själva i vår egen konsumtion i syfte att visa barnen att vi har råd att vara en bra mamma eller pappa.
- Men i år kommer barnfamiljer att dra ner på sina impulsköp och tänka mer rationellt. De leksaker man köper ska hålla lite längre, de ska vara funktionella och inte bli till en julklapp i mängden, säger hon.

Anna Broback tror också att barn skulle nöja sig med mindre julklappar om de fick förklarat för sig att föräldrarna inte har råd.
- I vart fall större barn förstår om man har en diskussion kring vad saker och ting kostar. De flesta barn skriver önskelistor. I samband med det kan föräldrar passa på att resonera kring den ekonomiska verkligheten. Då får barnen en mer realistisk syn på vad de kan få i julklapp, säger hon.
Hon menar att det är ytterst få föräldrar som struntar i att julshoppa, trots att det parallellt med prylhetsen finns starka ideal om att minska konsumtionen.
- Den miljömedvetna trenden finns runt om kring oss året runt. Men just vid jul glömmer folk bort att man ska tänka ekologiskt eftersom våra traditioner väger tyngre. Drar man ner på julklapparna är det fram för allt av ekonomiska skäl.

Barnpsykologen Elisabeth Cleve på Ericastiftelsen i Stockholm säger att det är fel att tro att barn blir lyckligare av många julklappar.
- När man frågar barn vad de uppskattar kring julen svarar många att vara tillsammans. Det är inte prylar som ger sann lycka, varken för barn eller vuxna, säger hon.
En siffra som cirkulerat är att barn i genomsnitt äger 536 leksaker. Många ligger och skräpar i förvaringsutrymmen på barnens rum. Barn spenderar dessutom största delen av sin vakna tid på dagis och skola och hinner därför inte leka med alla sina saker.
- Nu för tiden önskar sig barn leksaker upp till 9-årsåldern. Sen vill de ha teknikprylar av olika slag. Leksaker förbrukas snabbare i dag, säger Elisabeth Cleve.

Hon tycker att barn självklart ska få julklappar. Men kanske kan föräldrar och släktingar tänka om och inte ge allt som barnen önskar sig. Och skänker man sitt barn eller barnbarn en upplevelse kanske det uppskattas mer? Det är också viktigt att diskutera igenom vad som är rimligt att få innan klapparna inhandlas.

Barbro Johansson, etnolog vid Centrum för Konsumtionsvetenskap, menar att det finns en generationsordning som sorterar människor utifrån ålder. Det är en maktordning där vuxna har tolkningsföreträde.
- När det gäller barn ifrågasätter man om det är nyttigt att de får allt de önskar sig. Men ifrågasätter vi om vuxna blir bortskämda av för mycket saker? Det gör vi i så fall bara när det gäller kvinnors shopping, säger Barbro Johansson.
Många gånger är julklappar mindre viktigt än vad vuxna tror, visar Barbro Johanssons forskning.
- När jag frågade barn i åldrarna 8-12 vad de önskade sig i julkapp kom inte alla på något. En del sa att de hade allt de behövde.
Dessutom har Barbro Johansson fått veta av barnen att de tycker om att ge, mycket av deras sparade pengar går till att köpa presenter.

Köper vuxna för mycket julklappar?
- Nej, jag tycker inte att vi ska oroa oss för en överdriven julkonsumtion. Det är inte sakerna i sig som betyder något. Det viktiga är att vi visar att vi vill varandra väl och det kan vi till exempel göra genom att köpa saker.
Barbro Johansson betonar att vi ska fundera över vår tids konsumtionsmönster. Men det är inte realistisk om man gör barns julklappar till ett problem, eftersom det är vuxna som förfogar över pengarna och bestämmer över inköpen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om