Gentest oroar mer än ger svar

Kommersiella gentester blir allt vanligare. De ska varna för om vi har anlag för svåra sjukdomar, men testerna är omtvistade.

Foto: Shutterstock.com

Uppsala2012-08-06 10:06

Den danska vetenskapsjournalisten Lone Frank, som i våras gästade tv-programmet Skavlan, har tagit reda på så mycket som möjligt om sina genetiska förutsättningar. Testerna har visat att hon har förhöjd risk för hudcancer. Det har gjort att hon numera undviker solen. Men i övrigt har svaren inte förändrat hennes sätt att leva nämnvärt.
– Jag lever lite hälsosammare i dag, dricker mindre alkohol och går på regelbundna kontroller för bröstcancer och grön starr, säger hon.

Även intresset för genetik har blivit större och hon följer alla nya rön. I synnerhet de som handlar om beteendegenetik. Trots egna positiva erfarenheter är dock gentester ingenting hon rekommenderar alla.
– Det är ett personligt val, inte något som är bra eller dåligt för alla. Om du är extremt orolig att bli sjuk men helst inte vill veta något om riskerna, då bör du nog hålla dig borta från gentester. Det här är bara för dig med intresse för informationen och som inser vilken typ av kunskap ett test kan ge.

Joakim Lundberg, genforskare och professor på KTH i Stockholm, är dock mer skeptisk. Han menar att värdet av gentester fortfarande är väldigt litet. Den ökade risken uppges oftast bara med ett fåtal procent, vilket inte säger så mycket. Dessutom påverkas de flesta sjukdomar inte bara av gener utan även av olika miljöfaktorer.
– Att blixten slår ner i någon är till 100 procent en miljöfaktor. Risken att drabbas av cystisk fibros är 100 procent genetisk. Sedan har vi allt annat däremellan. Och vi vet fortfarande väldigt lite om hur mycket miljöfaktorer spelar in, säger han och tillägger att det kommer nya fynd om genetiska varianter varje vecka.
– Det finns alltså även en färskhetsstämpel som kanske inte alla gentestföretag tar hänsyn till.

Men gentester är här för att stanna. I framtiden kommer de att kunna svara på betydligt mer än vad de kan i dag, det är även Joakim Lundberg övertygad om.
– Och då står sjukvården inför stora utmaningar för att kunna ge råd åt dem som fått genetisk information. Det är viktigt att fånga upp oron, i dag görs inte det.
I framtiden tror han att det kommer att finnas kliniker som både utför gentester och ger rådgivning.
– Det skulle vara seriöst. Men där är vi ännu inte, säger han.

Fakta

Så går det till

  • Gentester görs med hjälp av salivprov som skickas in till ett laboratorium.
  • Svaret visar information om eventuell ökad risk för olika sjukdomar som exempelvis diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och vissa typer av cancer.
  • Genom gentester går det också att bekräfta det biologiska förhållandet mellan en far och ett barn.
  • Även andra släktskap går att få fram, som syskon och mor- och farföräldrar.
  • Det finns flera sajter på nätet som förmedlar gentest och det kan kosta från ett par tusenlappar och uppåt.

Några boktips

  1. Genetik, av Stefan A Escher och Anssi Saura. (Liber)
    Boken vänder sig till studenter som läser grundkursen i genetik men kan med fördel läsas av dem som är intresserade av genetik i allmänhet.
  2. Vikten av gener: Hur DNA påverkar din vikt, av Karin Bojs och Anna Bratt. (Natur & Kultur)
    Vetenskapsjournalister berättar om genforskningens historia och om nutidens forskningsfront, med handfasta råd om mat och motion.
  3. Mina vackra gener, av Lone Frank. (Fri tanke förlag)
    Personligt och lättillgängligt om hur författaren tar reda på så mycket som möjligt om sina genetiska förutsättningar.
  4. De sjukaste överlever: om goda virus, hoppande ge ner och förvärvade egenskaper som går i arv, av Sharon Moalem och Jonathan Prince. (Natur & Kultur). Vänder upp och ner på vår uppfattning om sjukdom och vår arvsmassa.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om