Göran Larsson gav sin son en njure
För fyra Är sedan lade 22-Ärige Björn Larssons högra njure av - samtidigt visade sig hans vÀnstra vara skrumpen. Nu lever han nÀstan som vanligt igen tack vare att hans pappa Göran gav bort sin ena njure.
"Jag har alltid haft bra kontakt med pappa. Men nu har vi nog kommit varandra lite nÀrmare", sÀger Björn Larsson.
Foto: Marie Ström
I juli fick Björn Larsson plötsligt feber och ont i ryggslutet. Vanlig influensa trodde han, och bÀddade ned sig i sÀngen. Men febern och vÀrken vÀgrade slÀppa taget.
Efter fem dagar Äkte han till SkutskÀrs vÄrdcentral. DÀr fick han penicillin av en lÀkare som sade att det troligen var en urinvÀgsinfektion som slagit ut Björn Larssons högra njure. Men penicillinet var effektlöst och Björn Larsson blev tvungen att Äka akut till Akademiska sjukhuset. PÄ röntgenplÄtarna upptÀckte lÀkarna en konstig utvÀxt pÄ Björn Larssons högra njure. Dessutom var hans vÀnstra njure skrumpen och helt ur funktion. En lÄng och komplicerad utredning inleddes.
- Först trodde lÀkarna att det var en tumör. De tog ut en bit och analyserade. Man hade till och med konstaterat vad det i sÄ fall var för form av cancer. Sen hade de ett extra möte och kom pÄ att det var en inflammation som gjort njuren helt missformad, sÀger Björn Larsson och lutar sig tillbaka i stolen.
Sommaren blev tung för familjen Larsson. Björn var i akut behov av en ny njure. Han fick en dialyskateter inopererad och Äkte sjuktransport till Akademiska sjukhuset för dialysbehandling tre, fyra gÄnger i veckan.
I samma veva startade en ny utredning för att undersöka om nÄgon i familjen skulle passa som donator. Den visade att det bara fanns ett alternativ: 55-Ärige Göran Larsson. Björns yngsta bror var för ung och hans mamma och tvÄ andra syskon har diabetes.
Men var Göran Larsson beredd att skÀnka sin son sin ena njure?
- Det var aldrig nÄgot jag tvekade över. Om jag nu hade en njure som fungerade sÄ var det inget snack, sÀger han.
Utredningen tog ett Är och Göran Larssons hÀlsa undersöktes i detalj. Men transplantationen var inte helt okomplicerad. Björn och Göran Larssons blodgrupper stÀmde nÀmligen inte alls. Risken var stor att Björns kropp inte skulle acceptera njuren.
- För nÄgra Är sen hade det inte fungerat alls med sÄ olika blodgrupper. Men som tur Àr har forskningen gÄtt framÄt, sÀger Göran Larsson.
I mars 2007 Äkte Göran och Björn Larsson in till Akademiska sjukhuset för att genomföra transplantationen. För Björn Larsson mÀrktes resultatet pÄ en gÄng. 30 minuter efter att han kom frÄn uppvaket kunde han gÄ omkring.
- Det var hÀftigt att man sÄg resultatet pÄ en gÄng. Jag blev piggare för varje dag, sÀger han och vÀnder sig till Göran.
- Du mÄste ha haft tvÄ kanonbra njurar! Fast jag tyckte ganska synd om dig.
För Göran Larsson vacklade hÀlsan rejÀlt efter operationen. Bukhinnan lÀkte inte fast som den skulle och ÄterhÀmtningen tog dubbelt sÄ lÄng tid som normalt.
- Jag var i bedrövligt skick. Men det var aldrig nÄgon fara för mitt liv och jag har aldrig Ängrat att jag gav Björn en njure, sÀger Göran Larsson som Àr helt besvÀrsfri i dag.
Transplantationen har satt sin prÀgel pÄ familjens liv. NÀr Björn Larsson blev sjuk hade han just gÄtt ut andra Äret pÄ hotell- och restauranglinjen pÄ Högbergsskolan i Tierp. PÄ grund av sjukdomen blev han tvungen att skjuta upp studierna ett Är.
I dag har han tagit studenten och arbetar pÄ en italiensk restaurang i Stockholm. Men Àven om hans kropp tagit emot den nya njuren vÀl, mÄste han vara noga med hÀlsan. Han Àter mediciner, mÄste dricka drygt tvÄ liter vatten per dygn och Äker till sjukhuset var tredje mÄnad för en kontroll.
SĂ„ jobbar vi med nyheter