"Gottsundaprojektet är för tunt"

- Om politikerna verkligen vill minska utanförskapet borde de i stället försöka skapa arbetstillfällen, anställa fler lärare vid områdets skolor och liknande.
Något annat som kunde ge resultat vore enligt Irene Molina att låta Gottsundaborna få ökat beslutsfattande.
- I Brasilien har man låtit invånarna disponera 5-15 procent av den kommunala budgeten och de har på kvartersnivå fått bestämma om frågor kring gatubelysning, fasadrenovering, byggande av fritidsgård, etcetera. Men politikerna är rädda att förlora makt och att folket tar över.

Att blanda hyresrätter, bostadsrätter och villor brukar anses som ett av de mest verkningsfulla sätten att minska segregation. Irene Molina är kritisk till att de äganderätter som byggts i området har placerats i Valsätra och Gottsundagipen, avskilda från hyreshusen i Gottsunda.
- Dessa äganderätter är inget annat än helvita lyxgetton. De vita vill leva avskilda från invandrarna, de vill slippa se de stora hyreshusen och vill inte att deras barn ska gå i samma skolor som invandrarna. Jag har varit på ett möte om Gottsundas framtid då det här framkom från deltagarna.
Irene Molina menar att det pågår vad hon kallar en rasifiering i Gottsunda. Det vill säga att människor rangordnas utifrån vilket land de kommer ifrån. Högst upp på skalan står nordeuropéer, längst ned finns personer från Afrika och Mellanöstern.

Hon anser att myndigheterna har skuld till den här ordningen.
- Genom bostadspolitiken dirigeras invandrare till miljonprogrammets områden i förorterna. Sedan säger man att olika folkgrupper bor där för att de vill leva nära varandra men forskningen visar att det inte stämmer.
Roger Andersson är professor i kulturgeografi och liksom Irene Molina verksam vid Institutet för bostads- och urbanforskning. Han har forskat kring segregationsfrågor i 15 år och säger att en satsning som Gottsundaprojektet kan vara ett effektivt sätt att nå personer som behöver stöd, men att det sällan ger långsiktiga effekter.
- Det finns även en risk att området och de boende stigmatiseras genom att ständigt behandlas som annorlunda.

Roger Andersson tar upp vad som händer till exempel om hyresrätter i allmännyttan görs om till bostadsrätter för att öka integrationen, något Uppsalahem arbetar med.
- Jag förstår inte tanken. Till vilka stadsdelar är det tänkt att personerna som bott i hyresrätter ska flytta?
Gottsunda betecknas ofta som mycket segregerat, men Roger Andersson påpekar att Gottsunda har gott om bostadsrätter och egnahem samt att stadsdelen som helhet är mycket blandad.
- Man glömmer lätt att de mest segregerade stadsdelar som finns ofta är villaområden där det många gånger helt saknas hyresrätter.
Han menar att Gottsunda har oförtjänt dåligt rykte och framhåller att där finns ett välplanerat centrum som drar till sig medelklasskunder, till skillnad från exempelvis Tensta eller Rinkeby dit det inte kommer många utifrån för att handla.

Varför är det då viktigt att motverka segregation?
Ett svar kan vara nya forskningsrön som visar att det är svårare för arbetslösa att återvända i jobb om många i grannskapet är arbetslösa.
Dessutom har invandrare sämre inkomstutveckling om de under en längre tid bott nära många personer från samma land, särskilt om det råder hög arbetslöshet i dessa etniska koncentrationer.

"Gottsundaprojektet är för tunt"

Häromdagen berättade UNT om Uppsala kommuns Gottsundaprojekt som syftar till att minska segregationen i stadsdelen. Irene Molina, lektor vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet, ser projektet som en klen tröst.