Vid Lindbacken några kilometer öster om Uppsala vimlar det av mindre företag som är i full färd med att bygga småhus. Här och var hörs byggjobbare prata på främmande språk och flera bilar vid byggarbetsplatserna är registrerade i östeuropeiska länder.
UNT har tagit sig till Lindbacken med Jan Andersson, ordförande för Byggnads Mälardalen, för att prata med utländska byggjobbare om deras arbetsvillkor.
Vid ett tvåvåningshus som ännu mest består av de yttre fasaderna träffar vi på två män från Baltikum. De berättar att de jobbar för ett byggföretag som är baserat i Baltikum. De är villiga att medverka med namn och bild i UNT men enligt Jan Andersson riskerar de sparken om de uttalar sig, därför har vi valt att låta dem vara anonyma.
– Vi tjänar 80 kronor i timmen, säger den ena mannen.
Det är inte mycket men de får fria hemresor och gratis husrum som arbetsgivaren ordnat i en ort utanför Uppsala. I hemlandet är lönen ännu sämre, där tjänar de endast 40 kronor i timmen berättar mannen.
– Är ni med i facket?
De båda skakar på huvudet.
– Det skulle nog inte vår arbetsgivare gilla, säger den andre mannen och ler lite.
Deras arbetstider vid bygget i Lindbacken är tio timmar per dag sex dagar i veckan. De jobbar 6 veckor, sedan har de två veckors ledighet i hemlandet varefter de återvänder för en ny arbetsperiod på sex veckor.
– Ok, enjoy your stay in Sweden, säger Jan Andersson och skakar hand med männen innan vi går därifrån.
Han betecknar deras timlön på 80 kronor som ”åt helvete” och konstaterar att den säkert skulle vara dubbelt så hög om de hade samma villkor som svensk arbetskraft.
– De här personerna borde givetvis ha kollektivavtal, det är enda garantin för drägliga arbetsförhållanden, framhåller han.
I ett sådant här fall, där kollektivavtal sannolikt saknas, kan Byggnads kontakta arbetsgivaren och höra om de vill ingå ett avtal. Men säger företaget nej och om de anställda inte är intresserade av att bli medlemmar i Byggnads händer ofta inget mer.
Men nya åtgärder kan förbättra villkoren inom byggbranschen för bland annat arbetare från andra länder som i många fall blir hårt utnyttjade.
Den sista september presenterar en statlig utredning flera förslag på hur rättigheterna för utländska byggnadsarbetare i Sverige kan stärkas.
– Förslagen är ännu inte offentliga men bland annat handlar det om ökade möjligheter att få lön baserad på utfört arbete och inte på nationalitet, säger Robert Sjunnebo, jurist vid LO-TCO Rättsskydd och ledamot i Utstationeringskommittén.
Ett problem är att fusk och lönedumpning förekommer bland de kedjor av underentreprenörer som tas in vid större byggen. Sedan årsskiftet är dock huvudentreprenören ansvarig för att alla regler och avtal följs, även hos underentreprenörerna.
– Det här betyder mycket för att komma åt rövarna i branschen. Vi har redan sett stora effekter av regeln om huvudentreprenörsansvaret, säger Roger Johansson vid avtalsenheten på Byggnads.
I januari 2016 blir det obligatoriskt med personalliggare på byggarbetsplatserna och syftet är att stoppa svartjobbare. Personalliggare infördes inom krogbranschen 2007 vilket medfört att de redovisade intäkterna ökat med miljardbelopp motsvarande tusentals vita jobb.
– Personalliggarna kommer att utveckla branschen i positiv riktning, tror Mats Åkerlind, vice vd på Sveriges Byggindustrier.