Gravidas rökning och stress kan påverka barnets beteende
Barn till mammor som rökt eller känt sig stressade under graviditeten visar i skolåldern klart oftare än andra barn tecken på bristande uppmärksamhet och hyperaktivitet.
— Våra resultat stöder antagandet att påverkan av nikotin och stresshormoner på fostrets hjärna kan få betydelse för barnets beteende långt senare i livet, säger universitetsadjunkt Alina Rodriguez vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet.
Hon är tillsammans med professor Gunilla Bohlin ansvarig för studien, som bygger på uppgifter om nära 300 barn vars mammor var bosatta i Uppsala under graviditeten. Barnen har följts ända från tiden i livmodern fram till sju års ålder.
Redan innan barnen hade fötts besvarade deras mammor i samband med besöken vid mödravårdscentralen vid sex olika tillfällen frågor om rökning och ett särskilt stressformulär.
Flera samband
Drygt sju år senare, strax efter det att barnen hade börjat skolan, besvarade både mammorna och barnens lärare en rad frågor om barnens beteende.
En jämförelse mellan dessa svar och svaren på rök- och stressfrågorna sju år tidigare visade flera samband. Att mamman hade rökt eller känt sig stressad eller bådadera under graviditeten var vanligast bland barnen som hade flest symptom på bristande uppmärksamhet och hyperaktivitet.
Allra starkast var sambandet mellan stress under fostertiden och bristande uppmärksamhet och hyperaktivitet senare i livet för pojkar.
Allvarliga svårigheter i uppmärksamhet och hyperaktivitet, ADHD, är den vanligaste psykiatriska diagnosen bland barn, i synnerhet pojkar.
— Våra resultat visar att påverkan av rökning och stress under fostertiden kan vara en bidragande orsak till uppkomsten av störningar i uppmärksamhet och beteende senare i livet, säger Alina Rodriguez.
Rökning ökar risken
Flera tidigare gjorda utländska studier har pekat på att rökning under graviditeten ökar risken för regelrätt ADHD och några har också funnit ett samband mellan stress och ADHD.
— Våra resultat stämmer med annan forskning som tyder på att uppkomsten av symptom relaterade till ADHD beror på många faktorer, inklusive genetiska. Risken för beteendestörningar ökar genom ett komplext samspel mellan genetik och ett flertal miljöfaktorer, säger Alina Rodriguez.
Hon framhåller att det finns ett stort behov av ökad kunskap och vidare forskning om vilka dessa miljöfaktorer är och hur de samspelar med varandra, för att på så sätt finna lämpliga förebyggande åtgärder.
— Våra resultat tillsammans med resultaten av sådana studier är viktiga ur folkhälsosynpunkt eftersom det till viss del går att minska eller förebygga risken genom att ändra beteende. Det är viktigt att samhället värnar om gravida kvinnors välbefinnande. Det behövs resurser till särskilt rökavvänjning och stresshantering för kvinnor under graviditeten, säger Alina Rodriguez.
Så jobbar vi med nyheter