Har du någon gång under skoltiden fått höra att du inte kan matte och sen liksom gett upp? Eller har du slutat med en sport bara för att du inte vunnit statyetter och bucklor? Eller så har du kanske bytt det ena ena instrumentet mot det andra i tron att det nya passar dig och dina förmågor bättre?
Svarar du ja på frågorna, har du kanske även blivit itutad att talang är det som krävs för att bli bra på något.
– Det var inte alltid de med högst IQ eller de mest talangfulla eleverna som lyckades bäst i skolan eller senare i livet. Jag bestämde mig att ta reda på vad det var för andra egenskaper som spelade roll för dem med framgång, säger psykologiprofessor, Angela Duckworth, University of Pennsylvania, i sitt TED talk som setts av mer än tre miljoner tittare på Youtube.
Det var hon som myntade begreppet grit och beskriver det mera som ett maraton än ett sprintlopp. Hennes intresse väcktes när hon jobbade som matte- och naturvetenskapslärare för rätt unga elever i New York. Efter att ha studerat lärare i tuffa skolmiljöer, försäljare och militärkadetter i hårdaste träning, och tagit fasta på hur länge de stannat kvar i sina yrken, kom hon fram till att passion och uthållighet kan ha större inverkan än en medfödd förmåga.
Själv skulle hon komma att helt oavsiktligt bli ett bevis för sin egen tes. Som barn fick hon höra av sin bekymrade pappa att något geni det var hon minsann inte. Men, ändå som vuxen kom hon att få det som i USA ofta kallas genipriset, det vill säga MacArthur-stipendiet.
Men hon anser inte att hennes pappa haft fel. Hon föddes inte som ett geni men hennes ihärdighet spelade större roll än talang i det långa loppet. Om det skriver hon i boken: "Grit – konsten att inte ge upp".
Talang är överskattat, anser även Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, Stockholm. Där har man forskat på hur hjärnan förändras genom träning av matematik, arbetsminna och läsning.
– När vi föds kan vi varken matte eller svenska. Allt måste vi träna på, säger han, och tillägger att vissa måste träna mer än andra.
– Men, betonar han, det innebär inte att vissa eleverna är dåliga eller duktiga. Det betyder enbart att vissa är snabba medan andra tar längre tid på sig. Därför lönar det sig att ge skolelever ordentligt med extra tid att öva på det som de inte lär sig direkt.
I kväll sänds Guldbaggegalan på Svt och då kan filmregissören Ruben Östlund – som blivit nominerad klasserna: bästa regi, bästa manliga huvudroll och bästa film - både vinna eller gå lottlös. I en intervju inför galan fick han frågan vad han skulle göra om hans film "The Square" inte får något pris. Han svarade att det bara skulle sporra honom att göra en ännu bättre film nästa gång. Hans attityd tyder på mycket grit.
Själva ordet grit betyder driv, kämparanda eller jävlar anamma, och kan vara svaret på våra böner, vi som tycker att vi det är orättvist att vi inte fått en massa talang med oss från födseln.
Hur känner man igen att någon har grit?
– Att personen håller fast vi långsiktiga mål, snarare än att byta sysselsättningar, som till exempel att hoppa av pianospelandet och börja med ett annat instrument och sen ytterligare ett. Det andra utmärkande draget är att man inte ger upp trots motgångar, säger Torkel Klingberg, som skrivit boken "Hjärna, gener och jävlar anamma" om barns lärande och motivation.
– Talang är inte alls allenarådande, säger han, och hänvisar till psykologiprofessorn, Carol Dwecks forskning vid Stanford universitetet.
I sin bok ”Mindset: The New Psychology of Success”, från 2006, gör hon skillnad mellan de två olika tänkesätten: "fixed or growth mindset". Fixerat tänkesätt innebär att anse talanger som medfödda – det här kan jag och det här kan jag inte. Det för med sig inställningen att det inte är någon idé att träna på saker som inte går enkelt och lätt. Medan den som har ett flexibelt tänkesätt menar att så här är det just nu, men det kan jag förändra med träning – hårt arbete leder till utveckling och av misstagen lär man sig nya saker.
– Den som har ett flexibelt tänkesätt får mer kämpalust och står lättare ut med att träningen inte är roligt varje dag, säger Torkel Klingberg.
Även grit ses som ett medfött personlighetsdrag och något som vi människor har mer eller mindre av, ungefär som olika nyanser på en gråskala.
Är det vanligt att människor har mycket grit?
– Det går inte att svara på. Är det vanligt att människor är långa?, svarar Torkel Klingberg retoriskt och tillägger:
– Man kan också ha grit för en sak men inte för en annan.
Alltså, bara för att man går hårt in för ett fritidsintresse behöver man inte vara lika dedicerad när det kommer till att diska. Passion ger högre chans till mycket grit.
Hur ger man grit till sina barn?
– Det vet vi inte så mycket om. Men studier tyder på att genom instruktioner och feedback kan man få mer grit, säger Torkel Klingberg.
Och då har det visats sig att det är bättre att ge beröm för att barn anstränger sig istället för att berömma dem för att de är smarta. Det förstärker deras motivation. Medan de barn som ständigt får höra att de är duktiga oavsett insats tenderar att ge upp när de stöter på svåra uppgifter.