Grönska en bristvara i Uppsala

- Det pratas gärna om betydelsen av grönområden och gröna korridorer i städerna, men när det kommer till kritan finns sällan någon övergripande plan för skyddet av den stadsnära naturen, säger Marcus Hedblom, forskare på institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
- Kommunerna tar fram sina detaljplaner för nybyggnad, men verkar inte ha någon riktigt klar uppfattning om vad som ska sparas, säger han.

Uppsalas tillväxt gör att bostäder i dag planeras på plättar där ingen förr trott att ett hus skulle få plats. Samtidigt försvinner odlingslotter, gröna remsor, delar av parkmark och öppna gårdar. Men också undanskymda gräsplättar som få använt. Ekonomikums gräsmatta, tallskogen i Trasthagen i Sunnersta, marken under kraftledningen mellan Gränby centrum och Boländerna är platser där nya hus växer upp eller planeras. Exemplen är många fler.

Marcus Hedblom efterlyser mer eftertanke när kommuner förtätar. Mer eftertanke - och tydligare planering.
I svenska städer finns i snitt 20 procent bevarade naturliga grönområden. I Uppsala har Marcus Hedblom räknat till 13 procent grönyta. Nästan allt finns väster om Fyrisån. Östra staden har bara en procent grönt. Det är mindre än holländska städer, som ändå är minst gröna i Europa.
Han varnar för att det går väl snabbt i Uppsala just nu och efterlyser en konsekvensbeskrivning när grönytor står inför exploatering, för att beskriva effekterna på invånarnas hälsa, rekreationsmöjligheter och tillgång till lek samt för den biologiska mångfalden.

Frågan är då vad en kommun som Uppsala med växande näringsliv och långa bostadsköer ska göra. Bygga på åkermark utanför stadskanten? Bromsa expansionen? Marcus Hedblom suckar en aning:
- Visst, det är en oerhört komplex fråga. Men man skulle önska att beslutsfattare och vanliga invånare får klart för sig vilken betydelse de gröna ytorna har för människors hälsa och kunskap, samt förstås rent biologiskt.
Biologiska värden av stadsnatur kan Marcus Hedblom ge rader av exempel på. Han pekar på studier som visar att människor får mätbart bättre hälsa med lite natur in på knuten. Halten stresshormon minskar vid vistelse i en park. Tillgången på nära natur sänker människors BMI (body mass index). Kanske går det att hävda rent ekonomiska samhällsvinster av städernas gröna lungor.

Kommunens förre stadsbyggnadsdirektör Ingvar Blomster har arbetat med planeringen av Uppsala i 35 år. Han framhåller att flera ytor som bebyggts under 2000-talets rusch varit områden som egentligen inte använts i högre grad. De har blivit över och tidigare inte ansetts tillräckligt attraktiva för nybyggnad. Han påpekar också att förtätning i många fall kan vara avgörande för att behålla service och handel i en stadsdel. Ändrade boendemönster gör att invånarna i själva verket blir färre på vissa håll:
- Eriksberg och Sala backe kommer i dag inte i närheten av befolkningsantalet som de hade när de var nybyggda. Människor bor glesare, med färre personer i varje lägenhet. För att behålla en levande stadsdel måste man kanske fylla på med människor, säger Ingvar Blomster.

Västertorg i Eriksberg är ett exempel. Utan tillskottet på 30-40 lägenheter som skett under 2000-talet skulle affärerna kanske haft svårt att leva kvar. Men han tror också att 1990-talets totala stiltje inom bostadsbyggandet ledde till en större vilja från beslutsfattare att släppa fram nybyggnad, när läget vände.
- Kanske skulle man ha varit lite mer restriktiv om man vetat att konjunkturen hållit i sig så länge.
Något slut på stadens utbredning ser han inte. Trenden att flytta industri, storhandel och kontor längre ut och ersätta med bostäder pågår för fullt i Kungsängen och Librobäck och är på väg att börja i Boländerna.
- Stadsnära områden kommer på sikt alltid att omvandlas, säger Ingvar Blomster.

Grönska en bristvara i Uppsala

Uppsala stad är under för­vandling. Inget märkligt med det, städer förvandlas alltid, gammalt byggs om, byggs till eller försvinner. Men de senaste åren har det gått fort när nya hus växt upp på obebyggd mark. Grönska har blivit en bristvara i delar av staden.

Uppsala stad är under förvandling. Inget märkligt med det, städer förvandlas alltid, gammalt byggs om, byggs till eller försvinner. Men de senaste åren har det gått fort när nya hus växt upp på obebyggd mark. Grönska har blivit en bristvara i delar av staden.