Grönt är nästan nödvändigt

Som barn fick inredaren och stajlisten Jimmy Schönning alltid själv bestämma färg och möbler till sitt rum. Mamman var designer med egen ateljé för mockakläder och pappan snickare. Hemma fanns allt han kunde önska för att gå lös med hammare och spik, skapa och låta fantasin ta form.
– Jag minns särskilt ett rum där jag valde grön heltäckningsmatta, grönt överkast och en grön tapet med vit rand. Jag tyckte det var jättesnyggt! skrattar Jimmy och tillägger:
– Det var tidigt sjuttiotal.
Grönt är det fortfarande när Jimmy inreder.

Trots alla influenser av färger, ny design och material som han badar i dagligen – och som han använder i sitt jobb – är det några få, ganska dämpade grundstenar han själv använder sig av i sitt hem.
– Vitt, svart, basfärger och accenter i grönt – de återkommer alltid. Jag vill ha material som tål att hanteras och slitas. När något är både praktiskt och hållbart blir det ofta snyggt.
Inte nog med att Jimmys föräldrar hade kreativa jobb. De ägnade sig dessutom åt att köpa hus, renovera och sedan sälja igen. Det ena efter det andra. Så Jimmy är van vid att det alltid fanns något att snickra, måla eller möblera. För honom är flyttandet och fixandet ett självklart tillstånd.

Just nu är Jimmy Schönning mitt uppe i en ”trestegsraket”, som han själv uttrycker det. Nyligen flyttade Jimmy från ett stort hus med trädgård på landet till en pytteliten lya i stan. I framtiden hägrar utlandsliv i Barcelona.
– Att köpa huset hade jag länge drömt om och det var precis lika bra som jag hoppats. Men sedan kände jag att jag ville något annat. Nu bor jag i en liten lägenhet mitt i Stockholm. Det är mer en mellanlandning än något permanent, och så tänker jag skaffa mig ett vinterbonat ställe på västkusten. Nästa steg är att bo och jobba utomlands halvårsvis.

Att hantera detta ständiga skiftande av bostadsmiljöer, och inte minst variationer i boyta, kräver sin man.
– Jag ser det som en ständig reningsprocess. Vid varje flytt behöver man ta ställning. Vad ska jag ta med mig och vad ska jag slänga eller skänka? Själv har jag en kärna av saker som alltid flyttar med. En av dessa är ett bläckhorn i mässing som jag köpt på en marknad i Haifa.
– Mina gjutjärnsgrytor skulle jag aldrig göra mig av med. Det är nästan så att jag mäter upp köksskåpen utifrån dem när jag tittar på en ny bostad.

I huset han nyss lämnat fanns det gröna som ett tydligt tema, både i inredning och i växtlighet. Där samspelade den grönskande trädgården med rummet genom de stora panoramafönstren. Men det går lika fint med ett ensamt träd på en bakgård i innerstaden eller en fönsterbräda fylld av blomkrukor.
– Jag älskar ju grönt! Det för tanken till klorofyll och liv, säger han och fortsätter:
– Jag gillar det som är enkelt och robust. Det är väl därför man hittar betong, plåt och massiva trämöbler hos mig. Min stil är så långt ifrån gammalt orört finrum man kan komma. Hos mig ska allt kunna användas.