Totalt 120 miljoner under fyra år. Det är vad SGU, med huvudkontor i Uppsala, nu får av näringsdepartementet i en särskild satsning.
– Vi åker inte själva ut och letar malmfyndigheter. Vår uppgift är att göra det lättare att hitta nålen i höstacken för företagen som vill starta gruvor, säger Kaj Lax, chef för avdelningen för mineralresurser.
I myndighetens lokaler på Villavägen känns det som tiden stått still sedan 1970-talet. Det är brunt, mörkt och murrigt. Men något håller kanske på att hända. Det första besökaren möter i entrén är en byggarbetsplats. Biblioteket ska få ny skepnad. Kanske har nybyggarandan från gruvbranschen spritt sig in till geologerna på SGU.
I mitten av 1970-talet nåddes toppen för den svenska malmproduktionen. Efter att ha rasat låg produktionen still från 80-talets mitt, tills nu när produktionen beräknas skjuta i höjden. Antalet gruvor har under samma tid sjunkit från över 50 till 13, år 2010.
– För 25 år sedan sågs gruvindustrin som något som höll på att bli en utdöd dinosaurie. Jag minns hur min professor sa att det skulle finnas en eller två gruvor i hela Sverige i framtiden. Men så gick det ju inte, säger Kaj Lax.
I stället kom ett trendbrott, orsakat av ökad efterfrågan och stigande priser på metaller, som var så markant och snabbt att det nästan hördes.
– Man kan absolut tala om en gruvboom. Enligt ekonomerna kommer utvecklingen att hålla i sig länge än. Behoven av metaller är så stora i och med den ekonomiska utvecklingen i många länder, som Kina. År 2030 beräknas 3 miljarder ton järnmalm brytas i världen per år. Totalt har i Sverige till dags dato brutits 2 miljarder ton, säger Kaj Lax.
I Uppland märks det nyvunna gruvintresset framförallt i Dannemora, där gruvan har öppnats igen. Men Dannemora är inte den enda svenska gruva som kan återstartas. I exempelvis Bergslagen finns flera där det kan komma att brytas malm igen inom några år, och det har till och med talats om att åter utvinna silver ur gruvan i Sala.
Därtill är flera helt nya gruvor på väg att startas, och ett stort antal prospekteringar, alltså förberedande undersökningar som kan leda till nya gruvor, pågår.
Med sin utökade budget är det framförallt två saker som SGU ska göra för att stimulera den här utvecklingen: dels ska en rad undersökningar om bergrundens egenskaper i Norr- och Västerbotten genomföras, bland annat med hjälp av flygplan eller helikopter, och dels ska den stora samlingen av borrkärnor i ett lager i Malå skannas in. Då blir de möjliga att studera på distans genom datorn, även från ett gruvföretags huvudkontor i Kanada eller Australien.
– Vi har 3 miljoner meter borrkärnor från borrningar runt om i Sverige där. Dem ska vi skanna in med avancerad utrustning så att det blir möjligt att göra analyser utifrån exempelvis metall- eller mineralinnehåll. Man får mycket mer omfattande information om berggrunden så, än om man bara tittar på en borrkärna.
De nya uppdragen innebär nya arbetstillfällen vid SGU och mer jobb åt konsulter och experter vars tjänster köps in.
Uppåtvindarna i branschen har blåst upp intresset för geologi igen, och därmed SGU.
– Det är betydligt roligare nu än för 10–15 år sedan, när många fortfarande såg detta som något dött, säger Kaj Lax.