â Det var en vĂ€xande frustration som ligger bakom mitt engagemang. Det Ă€r en brist pĂ„ dialog inför beslut dĂ€r de som bestĂ€mmer inte inser vad det fĂ„r för konsekvenser, sĂ€ger MĂ„ns Wikstad, lĂ€rare i historia, samhĂ€llskunskap och religion vid Fyrisskolan.
GymnasielÀrarna har nu gÄtt samman i "LÀrarinitiativet för en hÄllbar gymnasieskola". Tanken Àr att fÄ till möten med beslutsfattarna sÄ att besluten om gymnasieskolan bÄde blir mer lÄngsiktiga och bÀttre förankrade.
Ett exempel de pekar pÄ Àr nÀr de lokala samverkansgrupperna togs bort. Det var ett forum dÀr representanter för lÀrarna tillsammans med skolledningen kunde diskutera aktuella frÄgor pÄ respektive skola.
ââDet skedde med en oklar motivering om att det inte fungerat. Det Ă€r möjligt att det funnits kritik mot det inom grundskolan. Men det har fungerat utmĂ€rkt i gymnasieskolan, sĂ€ger Pelle BrĂ€ndĂ©n, lĂ€rare i matematik och filosofi vid Rosendalsgymnasiet.
â Ja, det Ă€r som det hĂ€r med lĂ€rarassistenter som politikerna lanserat som ett stöd för lĂ€rarna. Det kanske fungerar som en hjĂ€lp i grundskolan, men nĂ€r vi frĂ„gade gymnasielĂ€rarna hur mĂ„nga som vill ha en lĂ€rarassistent var det inte en enda som svarade ja, sĂ€ger Anna Trulson, lĂ€rare i samhĂ€llskunskap och religion vid Rosendalsgymnasiet.
Hon berÀttar att de möttes av förvÄning frÄn politikerna nÀr de berÀttade detta.
â Det Ă€r ofta som man klumpar ihop oss och talar om att man vill satsa pĂ„ "skolan". Men vi undrar vilken skolform talar de om? sĂ€ger Anna Trulson.
GymnasielÀrarna upplever att de fÄr tampas med stora arbetsmiljöproblem dÀr de knappt hinner med sina ordinarie uppgifter. Samtidigt införs nya lönekriterier som innebÀr att fler undervisningsgrupper, nÄgot lÀrarna tidigare har fÄtt övertidsersÀttning för, blivit ett kriterium i den individuella lönesÀttningen.
ââDet gĂ„r Ă„t fel hĂ„ll. Och det Ă€r eleverna som fĂ„r betala. Vi vill med stolthet kunna undervisa och göra ett bra jobb. Nu finns betydligt mindre tid att förbereda lektioner sĂ„ man fĂ„r oftare slentrianmĂ€ssigt Ă„terupprepa en lektion man gjort tidigare, sĂ€ger Pelle BrĂ€ndĂ©n.
Anna Trulson sÀger att de tuffa arbetsförhÄllandena mÀrks i galopperande sjukskrivningstal. En enkÀt bland lÀrarna visade ocksÄ att mÄnga upplever att arbetsbördan Àr för tung.
â Det Ă€r Ă„tminstone en fjĂ€rdedel av lĂ€rarskaran pĂ„ Rosendalsgymnasiet, förmodligen fler, som vĂ€ljer att inte jobba heltid för att orka med, sĂ€ger hon.
GymnasielÀrarna pekar ocksÄ pÄ höga lokalkostnaderna och ospecificerade overheadkostnader som gymnasieskolorna mÄste betala i stÀllet för att satsa pÄ undervisningen, samtidigt som det Àr trÄngbott i de dyra lokalerna som inte rÀcker till för till exempel grupparbeten. NÀr man rangordnar kommunerna efter lÀrartÀthet i den kommunala gymnasieskolan hamnar Uppsala pÄ plats 230 av 251, enligt Skolverkets statistik.
Dessutom pekar lÀrarna pÄ att besluten Àr kortsiktiga.
â NĂ€r GUC flyttade till Björkgatan byggde man om lokalerna vid Bolandsgymnasiet för 55 miljoner kronor. Sedan dröjde det bara nĂ„gra Ă„r innan det estetiska programmet skulle flytta igen nĂ€r GUC lades ner. Det Ă€r pengar i sjön, sĂ€ger Kerstin Nordström, lĂ€rare pĂ„ Celsiusskolan.
MÄns Wikstad nÀmner ocksÄ exempel pÄ toppstyrning som Àr bÄde ineffektiv och visar pÄ bristande förtroende inom organisationen.
â Om jag ska Ă„ka pĂ„ en konferens eller ett lĂ€rarutbyte utomlands kan varken rektorn eller gymnasiechefen bevilja det. Det ska gĂ„ för godkĂ€nnande Ă€nda upp till utbildningsdirektören.