Hallå där...
...Gunilla Borgefors, professor i bildanalys vid Sveriges lantbruksuniversitet, och gästprofessor vid Uppsala universitet som ska sommarjobba som journalist på Dagens Nyheter.
Foto: Pelle Johansson
- När man varit professor i tio år vid min fakultet har man rätt till ett sabbatsår för egen förkovran. I stället för att som de flesta studera laboratorier utomlands, som gör samma sak som en själv, satte jag mig i skolbänken och gick en ettårig journalistutbildning på Uppsala universitet. Då blev det praktik på Dagens Nyheters vetenskapsredaktion och sedan sommarjobb förra året, och nu är det dags igen.
Varför?
- Jag har alltid velat skriva, gärna populärvetenskapligt, och det här var ett sätt att sparka i gång mig själv.
Vad tycker du om vetenskapsjournalistiken?
- När man väl rapporterar om vetenskap så är det oftast helt okej. Men det är synd att medierna inte tar upp 95 procent av vad forskningen håller på med. Det skrivs mest om medicin- och miljö och lite etologi - om djurs beteende - och astronomi. Journalisterna borde bli bättre på att täcka en större del av vetenskapen.
Men är det inte forskarna som borde bli bättre på att tala om för journalisterna vad de gör?
- Jo, men många har försökt men så har något blivit fel i artikeln, journalisten har kanske inte återkopplat före publicering, eller så har forskaren blandat ihop journalistisk text med vetenskaplig, och så känner sig forskaren bränd efteråt. Dessutom jobbar forskarna över 50 timmar i veckan ändå.
Hur har dina kolleger reagerat?
- En del säger att det skulle vilja våga göra samma sak, andra kan inte begripa hur jag som professor kan ha satt mig i skolbänken igen.
Så jobbar vi med nyheter