Hälten av människans proteiner kartlagda

– En milstolpe i projektets historia. Vi har nu kartlagt mer än hälften av människans alla proteiner i olika vävnader och celler. Detta kommer att ge ovärderlig ny kunskap om deras betydelse för hälsa och sjukdom, till exempel cancer, säger professor Fredrik Pontén vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala.
Han är lokalt ansvarig för det gigantiska forskningsprojektet som drivs i samarbete med professor Mathias Uhléns forskargrupp vid Kungliga tekniska högskolan, KTH.

I projektet tillverkar forskarna vid KTH med speciell teknik antikroppar riktade mot vart och ett av människans proteiner. Sedan använder forskarna vid Rudbecklaboratoriet antikropparna för att spåra förekomsten av varje enskilt protein i så gott som alla typer av celler, vävnader och organ – och i de 20 vanligaste cancertumörerna.
– Kartläggningen ökar möjligheterna att identifiera proteiner som är viktiga för att förstå sjukdomar och ta fram ny diagnostik. På längre sikt kommer den också att få betydelse för utvecklingen av nya, bättre behandlingar, säger Fredrik Pontén.
Generna i dna-spiralen innehåller koden för hur vart och ett av människans proteiner ska vara uppbyggt. Med kartläggningen av människans hela arvsmassa för cirka tio år sedan blev det därför möjligt att systematiskt börja undersöka även människans alla proteiner.
– Internationellt arbetar flera forskargrupper med detta, men ingen har kommit tillnärmelsevis så långt som vi. Fortsätter arbetet lika smidigt som med samma smidighet och entusiasm som hittills har vi att om cirka fyra år fullbordat kartläggningen av alla proteiner, säger Fredrik Pontén.

Jämfört med tidigare versioner genomgår den nya utvidgade proteinatlasen flera större förändringar.
– En är att den blir mer användarvänlig så att det blir mycket lättare att hitta informationen man söker i den. En annan är att vi kommer att kunna ge säkrare kunskapsbaserad information om de proteiner vi spårat, säger Fredrik Pontén.
Hans egen forskargrupp har under arbetet nyligen gjort flera intressanta fynd, bland annat av ett par proteiner som tycks ha betydelse för prognosen vid bröst- respektive tarmcancer. Samtidigt påpekar han att huvudsyftet med proteinatlasen inte är att vara ett hjälpmedel för den egna gruppen utan för forskarsamhället i stort.
– Från första början har grundtanken varit att informationen vi får fram inte ska kunna köpas för pengar utan vara fritt tillgänglig för hela mänskligheten, säger Fredrik Pontén.

Han tror att även den intresserade allmänheten kan ha intresse av att logga in på www.proteinatlas.org och ta en titt på en del av de nu cirka tio miljoner bilderna.
– De som fascinerats av Lennart Nilssons bilder kan nog få en liknande känsla när de ser en del av bilderna i atlasen. Utöver att ge viktig information är många av dem faktiskt väldigt snygga, säger Fredrik Pontén.