Halv demokrati var otänkbar

-Om utvecklingen i Tjeckoslovakien inte avbrutits av den sovjetledda invasionen för fyrtio år sedan utan fått fortsätta hade det inte gått att stanna upp i någon form av socialistisk demokrati med kommunistpartiet i en ledande roll. Folket hade krävt demokrati fullt ut med flerpartisystem. Det hävdade förre statsministern Ingvar Carlsson i ett klarsynt inlägg vid ett seminarium i Stockholm i går, arrangerat av Olof Palmes Internationella Center, som diskuterade slutsatser och konsekvenser av invasionen.
Det blev, tämligen ofrånkomligt, en ganska spretig diskussion.De båda övriga paneldeltagarna, förre vänsterpartisten Bo Hammar och S-studenternas ordförande Kajsa Borgnäs, demonsterade en tämligen tydlig vilsenhet,
Bo Hammar räddade sig delvis på dåvarande sovjetledaren Leonid Brezjnevs bekostnad genom att återberätta anekdoten enligt vilken Brezjnev skulle ha sagt att "en person som var så populär som (dåvarande tjeckoslovakiske partichefen) Dubcek inte kunde vara en riktig kommunist" - med tillägget att den som träffat Leonid Iljitj Brezjnev inte kunde vara säker på att historien inte var sann.

I övrigt klagade Hammar över att den kommunismens kollaps som Praginvasionen tydliggjorde skvätte över på dåvarande vpk, "trots att vi protesterade våldsamt". Men invasionen inträffade mitt i en valrörelse och det var lätt att se att drivkraften bakom de hårda formuleringarna var desperation inför valet i långt högre grad än solidaritet med tjecker och slovaker.
Kajsa Borgnäs tröstade sig med att invasionen innebar att vänstern "släppte Sovjet" och att detta hade varit bra för idéutvecklingen inom vänstern - vilket teoretiskt förefaller som en högst rimlig slutsats, även om denna idéutveckling i och för sig inte varit så imponerande under senare decennier.
Ingvar Carlsson drog slutsatsen att invasionen blev "början till slutet för kommunismen" - inte minst genom att sovjetkommunismen tappade hos de intellktuella. Han noterade att den kraftmätning med vpk om den radikala ungdomen som socialdemokratin då var invecklad i därmed avgjordes.
Men inte heller socialdemokratin blev attraktiv i de forna kommunistländerna, noterade Ingvar Carlsson. Folk är "allergiska" mot röda fanor, och även socialdemokratiska paroller. Kommunismen skvätte alltså över också på socialdemokratin.