Han skriver om Rasbos gårdar
Något som i högsta grad berör Rasbos historia är dess gårdar. Lars-Erik Karlsson är fjärde generationen som bor på sin gård. Men tiderna förändras. Nu har han skrivit boken Gårdar i Rasbo.
Lars-Erik Karlsson
Foto: Pelle Johansson
- Jag har mina rötter här och det är det som är förklaringen till varför jag är intresserad av området och dess kulturhistoria, säger Lars-Erik Karlsson.
1992 kom han ut med boken Torp och backstugor i Rasbo och nu kommer uppföljaren Gårdar i Rasbo. Boken vill förutom att vara en vägledning till Rasbos olika byar, även visa på en del nya förändringar. Något som Lars-Erik Karlsson inte anser är önskvärt håller nämligen på att växa fram.
- När man i dag får några få dominerande ägare i en socken, så är det vanligt att de via Lantmäteriet gör en fastighetsreglering. Det innebär att man slår ihop ett antal byar till en ny och större fastighet. Ofta innebär även den sammanslagningen ett namnbyte och de gamla byarna får andra namn.
Han menar att det på sikt finns en risk att de bynamn som man har använt sig av i tusen år, officiellt kommer att ha ett annat namn.
- För mig, och många andra med mig, är ett bynamn en viktig identitet i ett område. Jag bor i Karby och vill att den här byn ska heta Karby även i fortsättningen, säger Lars-Erik Karlsson.
Han tittar ut över den vita åkermarken. Jordbruket har historiskt sätt haft en stor betydelse för Rasbo genom historien.
- Nästan alla var berörda av jordbruk fram till 1800-talet. Och till jordbruket var gårdarna tätt sammanknutna. Det innebär i sin tur att följer man gårdarna så följer man historien, säger Lars Erik Karlsson.
Även om mycket material om bygden har funnits sedan tidigare har de aldrig strukturerats och bearbetats i form av utveckling under århundradena. För Lars-Erik Karlsson har arbetet varit mycket lärorikt och förhoppningsvis vill han bidra till att lära andra om historien. Kanske behövs även det i en tid då strävan att nå framåt, mer och mer får oss att glömma tider som varit.
Lars-Erik Karlsson vill framhålla en upptäckt som arbetet med boken har gett.
- Jag såg att antalet gårdar och antalet gravfält sammanföll och insåg att det kunde finnas ett samband mellan gårdar och gravfält, det vill säga att varje gård hade ett eget gravfält. Det är en grov teori, men de arkeologer som jag har pratat med har i alla fall inte opponerat sig mot det, säger han.
Närheten till Uppsala betydde väldigt mycket för de som bodde i Rasbo förr i tiden. Man var till stor del beroende av att sälja det man hade producerat. Från denna gård levererades smör fram till 1919 i egen regi och såldes på torget i Uppsala. Men det var långa och slitsamma arbetsdagar och kosten var ensidig.
Lars-Erik Karlsson menar att det är så mycket i dag som vi tar för givet. För bara 100-150 år sedan var tillvaron helt annorlunda. Exempelvis var det missväxtår år 1917. Då var man tvungen att ta halm från taken som foder till djuren för att inte de skulle stryka med.
- Kanske ska vi vara lite ödmjuka för vad som har funnits. Lite av det vill jag föra fram med denna bok. Genom mitt stora kulturhistoriska intresse hoppas jag kunna sprida en respekt för vad som har varit, avslutar Lars-Erik Karlsson.
Så jobbar vi med nyheter