Handeln i Uppsala city klarar sig

Detaljhandeln i Uppsala har utvecklats bättre än detaljhandeln i riket de senaste tio åren och såväl externhandeln som cityhandeln i Uppsala har varit mycket framgångsrika. Den slutsatsen kan man dra av HUI:s rapport "Hot eller möjlighet?", en analys av externhandelns effekter på den etablerade handeln under perioden 1997-2007.
Men frågan är om den mycket tydliga tendensen kommer att bestå.

AnnaCarin Hultberg på Svensk Handel i Uppsala är inte så säker på det:
- Undersökningen säger inget om vad som hände 2008. Det känns spontant som att cityhandeln i Uppsala kan få uppleva sämre tider när externhandeln nu fortsätter att expandera ännu snabbare, säger AnnaCarin Hultberg.

Många har påstått att externhandeln i Boländerna, Stenhagen och Gränby hotar cityhandeln. Men HUI:s studie visar att oron för cityhandeln varit obefogad, åtminstone fram till 2007.
Trots att de flesta stadskärnor i centralorter i Sverige har svårigheter att skapa nya detaljhandelsytor och att tillgodose behovet av parkeringar och kollektivanslutning, har de flesta haft en stark tillväxt. Cityhandeln har återtagit delas av den position som de förlorade under 1980-talet. Omsättningen, antalet butiker och antalet anställda har ökat.

Orsaken är att förändringarna av den fysiska och sociala miljön stärkt stadskärnans attraktivitet. Uppsala är inget undantag.
- I Uppsala har det hänt mycket i stadsmiljön de senaste åren. Årummet har blivit vackrare, vi har fått fler uteserveringar. Det har gynnat handeln i city, säger AnnaCarin Hultberg.
Att cityhandeln i Uppsala har klarat sig så bra gentemot externhandeln beror enligt HUI också på att konsumenterna handlar olika saker - och på olika sätt - i miljöerna.
I stadskärnan är det helheten, det vill säga den småskaliga shoppingen av kläder och fritidsvaror i kombination med restauranger, kaféer och annan service och kultur som skapar mervärde för besökaren. I externhandeln är det breda utbudet i kombination funktionellt organiserade marknadsplatser och hög tillgänglighet som ger besökarna mervärde.

Externhandelns offer finns alltså inte inne i Uppsalas stadsmiljö - utan i utkanterna av kommunen samt i mindre kommuner i Uppland.
Dagligvaruhandeln, i huvudsak livsmedel, påverkas i relativt liten utsträckning i stadskärnan och i mindre Upplandskommuner av etableringen av stormarknader i Uppsala, medan mindre livsmedelshandlare som ligger i Uppsala kommun men utanför själva stadskärnan fått uppleva relativt kraftiga försäljningsnedgångar på grund av etableringen av stormarknader.
Det är inte oväntat, eftersom konsumenter föredrar att handla sina dagligvaror nära hemmet.

Men när konsumenterna ska köpa sällanköpsvaror, bland annat möbler och elektronik, då är man beredd att resa längre. Det är här som de största effekterna av expansionen syns.
Om externhandeln med sällanköpsvaror ökar med 100 miljoner kronor i Uppsala medför det i genomsnitt att inflödet av köpkraft från andra kommuner ökar med 73 miljoner kronor. De nya köparna kommer framför allt från kommuner med minst 13 000 invånare som ligger inom 30 minuters bilresa från externhandelsplatsen.

Tierp, till exempel.
- Vi vet att handlarna i Tierp har det väldigt jobbigt. Kunderna har nära till både Uppsala och Gävle. För att klara konkurrensen måste handlarna samarbeta, ha samma öppettider, marknadsföra sig tillsammans och erbjuda bra service. Men kommunen måste också betrakta stadskärnan just som en handelsplats och göra den mer attraktiv att vistas i, säger AnnaCarin Hultberg.
- Man kommer inte att klara av att konkurrera med priser, så det gäller att ge så bra service att kunderna väljer att handla lokalt av det skälet.

Handeln i Uppsala city klarar sig

Utbyggnaden av externhandeln i Uppsala har påverkat handeln utanför stadskärnan och i mindre kommuner i Uppland. Men cityhandeln i Uppsala klarar konkurrensen. Det visar en ny undersökning från Handelns utredningsinstitut (HUI).