För sju år sedan avskaffades kommundelsnämnderna. Det innebar att fyra centralt styrda nämnder tog över frågor som berör tusentals funktionshindrade i kommunen. Nu vill vänsterpartisten Liza Boëthius att kommunen utreder konsekvenserna av de beslut som nämnderna fattat.
Liza Boëthius påpekar att funktionsnedsatta tillhör de allra fattigaste i samhället, många lever på aktivitets- och sjukersättning. Hon vill att utredningen ska visa om kommunens olika beslut följt lagstiftningen när man genomfört förändringar och besparingar kring personer som omfattas av LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Men från nämnden för vuxna med funktionshinder är intresset svalt. Ordföranden Stig Rådahl (M) vill inte analysera förändringarna under 2000-talet.
– Vi tycker inte att det är nödvändigt. Det är bättre att se framåt och göra uppföljningar av de beslut som sker nu.
Chefen för kontoret för vuxna med funktionshinder, Roger Jo Linder, menar att den föreslagna utredningen skulle bli både dyr och svår:
– En sådan genomgång skulle säkert kosta oerhört mycket pengar. Jag tror att det skulle vara svårt att få ut exaktheter ur en sådan utredning eftersom det är så många parter inblandade.
UNT berättade förra sommaren om en av förändringarna; unga utvecklingsstörda nekades ledsagare på ett sommarläger på grund av en omtolkning av lagen. Kommunen fick bakläxa av länsrätten, men omtolkningen lever kvar och används av tjänstemän som prövar enskildas rätt till ledsagarservice. Det är kommunfullmäktige som beslutar om Liza Boëthius förslag ska genomföras, men nämnden föreslår till fullmäktige att motionen avslås.
– Jag tycker att det är fegt. Nämnden skulle ha fått reda på så mycket som de inte vill veta, att folk fått det mycket sämre, säger Liza Boëthius.
Stig Rådahl tillbakavisar att nämnden skulle vara rädd för en utredning.
– Så är det naturligtvis inte. Vi tycker bara att det är viktigare att se nuet och framåt.
Liza Boëthius nämner flera försämringar, bland annat hyreshöjningar vid gruppboenden, färre tjänster på gruppboenden, borttagande av fritidskonsulenter och de tuffare riktlinjerna vid biståndsbedömningar. Även Handikappföreningarnas samarbetsorgan, HSO, tycker att det skulle krävas en konsekvensanalys:
– Om man ska veta vad som ska göras i framtiden så måste man också veta vad som inte var bra tidigare. Hur mycket förändrades livsvillkoren för de funktionshindrade, och var det värt beslutet eller sprang andra kostnader i väg i stället? säger Uppsaladistriktets ordförande Fredrik Larsson.
Nämnden håller delvis med om att det skett försämringar för vissa funktionshindrade, men att det samtidigt skett en utbyggnad av antalet bostäder, fler platser inom daglig verksamhet och att den enskilde numera kan göra sina egna val inom bland annat ledsagarservice. Men förbättringarna spelar ingen roll i sammanhanget, anser Liza Boëthius.
– Förändringarna är ändå en verklighet för den som fått försämringar.