Hans teori ger Uppsala en tätplats

Har en ort hög kreativitet ökar chansen till bra ekonomi, lyder tesen.

Forskare vid Handelshögskolan i Göteborg har datakört en rad uppgifter för olika städer, till exempel antalet konstnärer, antalet patentansökningar och hur många olika länder som invånarna kommer ifrån. De har då fått fram vad de kallar ett kreativitetsindex.
Forskarna har funnit att hög kreativitetsfaktor går hand i hand med ekonomiskt välstånd. Lyckas en stad locka till sig fritt tänkande, intelligenta personer sätts hjulen i rullning, lyder slutsatsen.

Av landets 290 kommuner hamnar Uppsala på plats nummer tio. Att Uppsala hamnar så pass högt på listan beror till stor del på att stan har många högutbildade i kreativa yrken. Till kreativa yrken räknas allt som har med problemlösning att göra, till exempel forskare, lärare, musiker eller arkitekter.
En annan avgörande faktor är Uppsalas nära koppling till Stockholms arbetsmarknad och kulturliv.
Trots hög rankning kallas Uppsala län i studien för en sleeping beauty, det vill säga att här finns utvecklingspotential.
- Utifrån sin plattform med hög andel välutbildade borde Uppsala kunnat nå en ännu högre tillväxt, säger Evelina Wahlqvist, doktorand i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Göteborg.

De områden där Uppsala ligger dåligt till är enligt Evelina Wahlqvist att kulturlivet är svagt utvecklat och att näringslivet består av för få branscher.
Man kan undra vad ett rikt kulturliv har för samband med ekonomisk utveckling. En teori är att ett stort kulturutbud drar till sig kreativa personer från olika branscher. En annan är att ekonomiskt välstånd gör det möjligt att satsa på kulturen.
- För egen del tror jag att det handlar om en samverkan, kommenterar Evelina Wahlqvist.
Hon har höga förväntningar på Uppsalas framtid.
- Men det behövs politiska visioner, att politikerna vågar ta ut svängarna. Musikens hus kan vara en symbol för viljan att utveckla Uppsala.

Kreativitetsindexet bygger på en uppmärksammad teori av Richard Florida, USA-professor i ekonomisk tillväxt som 2002 kom med boken The rise of the creative class.
Richard Florida lyfter fram begreppen talang, teknologi och tolerans som avgörande för tillväxt. Framtiden, menar han finns hos den kreativa klassen, som i länder av Sveriges typ utgör runt 40 procent av befolkningen.
Den kreativa klassen består av självständiga individer som väljer att slå sig ner på attraktiva platser, präglade av tolerans och jämställdhet och vars offentliga sektor håller hög kvalitet.
Samhället måste därför premiera individuella prestationer, tillåta människor att uttrycka sin personlighet och arbeta för mångfald.

Samtidigt måste regionerna på traditionellt sätt försöka dra till sig företag genom att tillhandahålla bra lokaler, förenklad byråkrati och ett gynnsamt näringslivsklimat.
Richard Florida spår att framtidens tillväxt blir alltmer geografiskt koncentrerad, men inte som förr till nationalstater utan till städer eller regioner. Regionerna konkurrerar med varandra och de som lyckas attrahera flest personer ur den kreativa klassen kommer att ligga bäst till.

Hans teori ger Uppsala en tätplats

Ett nytt sätt att mäta kreativitet placerar Uppsala i toppskiktet. Forskare i Göteborg har tagit fram ett kreativitetsindex för landets kommuner genom att samköra allt från andel högutbildade till tolerans mot sexuella minoriteter.