Har apor mer än bananer i huvudet?

30-årige schimpansen Santino verkar vara på strålande humör. Han står vid vallgraven som skiljer honom och besökarna åt och tittar nyfiket ut över människoskaran. Han nickar och vinkar uppmuntrande mot UNT:s kvinnliga webbreporter, men när skötaren Ing-Marie Persson frågar vad han tycker om den manlige fotografen skakar han bestämt på huvudet.
Santino och hans artfränder är människans närmaste släkting. Nästan 99 procent av vår gensammansättning är identisk med schimpansens.

Så vad skiljer oss egentligen åt? Förmåga att planera och tänka framåt är en sak som ofta lyfts fram som en viktig skillnad mellan människa och djur. Medan människan kan förändra sitt beteende utifrån erfarenheter och situationer, har forskare och filosofer ända sedan Aristoteles tid hävdat att djur bara kan föreställa sig nuet och agerar utifrån första bästa impuls.
Men Mathias Osvath, som doktorerar i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, har kastat omkull teorin med sin forskning på schimpanser och orangutanger.
- Jag är säker på att de kan föreställa sig framtiden. Jag tror att de har en inre, visuell, värld som är ganska lik vår. Egentligen är det inte så konstigt. Vi utgår ifrån en väldigt människocentrerad värld.

Mathias Osvath har gjort ett flertal psykologiska experiment med två schimpanser, Maria Magdalena och Linda, samt orangutangen Naoung på djurparken i Furuvik, Lunds universitets primatforskningsstation sedan ett år tillbaka. Aporna har fått en slang och en sluten behållare med nyponsoppa vid ett enda tillfälle. Senare har de fått välja mellan slangen och andra saker som till exempel bambupinnar och favoritfrukten vindruvor. Trots lockelsen att välja den direkta belöningen - vindruvorna - och trots att de fått dricka nyponsoppan först 70 minuter efter testet har de valt sugröret i de allra flesta fallen. Något Mathias Osvath ser som ett tecken på att aporna kan behärska sig för att maximera belöningen.
- Faktum är att de är lika bra som människan på att undertrycka omedelbara impulser när det gäller mat, säger han.

Aporna har också, efter att redan ha valt slangen, ställts inför ytterligare ett val: ännu en slang eller vindruvor. I samtliga fall har de då valt vindruvorna.
- Det tyder på att det inte handlar om att slangen i sig kopplas ihop med belöningen, utan att de kan föreställa sig vad den används till, säger Mathias Osvath som själv är lite förvånad över de otvetydiga resultaten.
Ing-Marie Persson, som skött om aporna i över 30 år och är den enda människan som tillåts komma in i schimpansflocken, är desto mindre överraskad.
- Det bekräftar mer något som jag och andra som arbetar med apor känt på oss länge. Jag ser många tecken på att de är väldigt intelligenta och planerar inför framtiden. Santino brukar till exempel samla småstenar som han lägger i högar för att kunna kasta på besökare.

Santino är flockens ledare och lika stark som fyra fullvuxna människor. Han tvekar inte att visa vem som bestämmer: när en annan schimpans utmanade honom för några år sedan slog han ihjäl sin motståndare och slängde kroppen i vattnet. Samtidigt har han en omtänksam och filosofisk sida.
- Vi kallar honom för tänkaren. Han sitter ofta stilla och ser drömmande ut. Och så är han en utmärkt konstnär. Han älskar att måla tavlor, säger Ing-Marie Persson som är säker på att schimpanserna har minst lika mycket känslor som vi människor.
En hona som förlorar sitt barn kan till exempel bära runt på den döda kroppen i flera dagar. Och när Ing-Marie Persson var ledsen för att hennes far gått bort, kände schimpanserna hennes sorg och la sina armar omkring henne för att ge tröst.
I dag öppnar Furuvik djurparken för säsongen. Nyheterna är många. Den första etappen av den stora satsningen "Apornas värld" är färdigbyggd, och hela djurparken har delats in i världsdelar. Orangutangerna har fått flytta in i ett nybyggt munkkloster i Asiendelen och en ny modern primatforskningsstation invigs. I framtiden planeras även en forskningsstation i parkens Afrikadel. Här ska Mathias Osvath, som är vetenskaplig föreståndare för primatforskningen i Furuvik, och hans kolleger fortsätta forska om apornas perceptiva förmågor. Näst på tur står gibbonaporna.
- Det kommer att bli liknande test. Gibbonaporna är lite längre ifrån människan än schimpansen och orangutangen så det ska bli intressant att se hur de agerar, säger Mathias Osvath.

Har apor mer än bananer i huvudet?

För kognitionsforskaren Mathias Osvath finns inget tvivel om svaret. Hans studier av aporna i Furuvik visar att de både kan planera inför framtiden och reflektera över sin tillvaro.Nu öppnar djurparken för säsongen.