Linnés rågåkrar ska långsamt återskapas

Kulturreservatet kring Linnés Hammarby är även ett forskningsprojekt. Här odlas vad man kallar en evolutionär råg. Det är en äldre rågsort, som växer högre och har ett större rotsystem, och därmed är tåligare än de moderna sorterna. Den har också fler gener än modern råg och tanken är att den med tiden ska utvecklas till en lokal sort som anpassats efter förutsättningarna på platsen.

– Vi spar utsäde mellan årgångarna för att kunna se hur det förändras, säger Clas Tollin, forskare i agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Kulturreservatet, som omfattar markerna kring Linnés Hammarby, är ett samarbete mellan länsstyrelsen och SLU där man långsamt försöker återskapa jordbrukslandskapet som det såg ut i mitten av 1700-talet på Linnés tid. Arbetet inleddes 2006, året före Linnéjubileet, då kulturreservatet bildades. En viktig del är att långsamt minska näringsmängden i jorden, så att den gamla floran kan återskapas i markerna.

På söndagen hölls skördedag och Maria Walter, landskapsarkitekt som jobbar åt länsstyrelsen med förvaltningen av kulturreservatet, visar hur man skördade rågen. Eftersom den växer mycket högre än dagens sorter behövde man skörda den tidigare, innan säden lagt sig. Då fick den eftermogna på krakar, balar som hängdes på störar. Ofta användes skära i stället för lie för att minska förlusterna.

– Man hängde rågen i solfjäderform, och mot solen, så att den kunde torka, berättar Maia Walter.