Här beslutas om svininfluensavaccinet
Det finns mängder av konspirationsteorier kring den planerade massvaccineringen mot svininfluensan. Många känner också oro för allvarliga biverkningar. Beslutet om vaccinet är tillräckligt säkert kan fattas på Dag Hammarskjölds väg 42.
Foto:
Det är en kamp mot tiden. I mitten eller slutet av september väntas de första doserna nå svensk mark, och strax därefter befaras den första influensavågen skölja in.
Formellt krävs ett godkännande från EU-kommissionen för att ett nytt vaccin ska få användas. Men detta kommer troligen först efter att vaccinet nått Sverige. Under tiden kan Läkemedelsverket få en nyckelroll. De får nämligen utfärda en så kallad beredskapslicens, som tillfälligt ger grönt ljus för vaccineringen i Sverige.
- Det är mycket ovanligt. Men det är inget beslut som tas på lösa boliner. Vi utgår från samma material som kommissionen. Det enda som skiljer är att vi är byråkratiskt snabbare, säger Jan Liliemark, professor vid Läkemedelsverket.
Studierna av vaccinet börjar inte på noll. Prototypvaccinet Pandemrix, som är baserat på virus från fågelinfluensastammen, är sedan tidigare testat på 12 000 personer och godkänt i väntan på en ny pandemi. I det nya vaccinet har Glaxo Smith Kline bara bytt ut virusstammen. Därför krävs inte lika omfattande studier för att det ska godkännas.
Just nu pågår kliniska prövningar i Europa, Kanada och USA. I Sverige vaccineras 168 personer i Örebro och Eskilstuna mot svininfluensan och vanlig säsongsinfluensa för att se hur vaccinen fungerar ihop.
- Det nya vaccinet har testats på några hundra personer, men egentligen har det aldrig funnits krav på patientdata för godkännandet. Det är orimligt att invänta tester på ytterligare tusentals individer. Då vore pandemin över innan vaccinet godkänts, säger farmaciutredaren Peter Stjärnkvist på Läkemedelsverket.
Finns det några risker med att det går snabbare än normalt?
- Nej, men det hade blivit rörigt att sköta alla ansökningar på det här sättet. Efter fågelinfluensan kom nya regler som ger möjlighet till en flygande start i särskilt brådskande fall, säger Jan Liliemark.
Vaccin som fenomen har en lång historia som startar 1796, när landsbygdsläkaren Edward Jenner lyckades med världens första vaccination, och på så vis satte stopp för de dödliga smittkopporna. Tack vare vaccination har sedan flera allvarliga infektioner nästan utrotats helt. Röda hund, påssjuka och stelkramp är till exempel sällsynt i Sverige. Samtidigt har rädslan för biverkningar alltid kantat vaccinets väg.
På internet florerar just nu flera rykten, konspirationsteorier och varningar om den stundande massvaccinationen mot svininfluensan.
En del är oroliga för att vaccinet ska ge farliga biverkningar och att man tummar på säkerheten för att hinna vaccinera befolkningen i tid. Främst pekas ämnet tiomersal som innehåller kvicksilver, och substansen skvalen, ett ämne som kommer från hajleverolja, ut som faror.
Skvalens uppgift i det nya influensavaccinet är att kicka i gång immunförsvaret. Substansen har kopplats samman med svåra symtom, bland annat kronisk trötthet och fibromyalgi, vilket soldater fick under Gulfkriget efter att tagit ett vaccin som påstods innehålla skvalen. Trots flera undersökningar har dock sambandet inte gått att bevisa.
Roten till en stor del av rädslan kommer från erfarenheterna av världens hittills största massvaccination, mot just svininfluensa, som genomfördes i USA 1976. President Gerald Ford agerade blixtsnabbt efter att en soldat dött i vad som misstänktes vara ett nytt svininfluensavirus.
40 miljoner amerikaner vaccinerades under tio veckor. Men 500 personer som vaccinerat sig fick den neurologiska sjukdomen Guillain-Barré, och 25 av dem dog. Händelsen skakade om läkemedelsvärlden.
- Nu har man hela tiden ögonen på det. Men vaccin har använts i 200 år och det finns stora erfarenheter. Sedan händelsen 1976 har inget säkert samband mellan Guillain-Barré och influensavaccination observerats. Det är större risk att det blir oväntade biverkningar med helt nya läkemedel, säger Jan Liliemark.
Vad tycker ni om svininfluensavaccinet?
- Vi är nöjda med effekten. Det ger en hög andel tillräcklig immunitet. Det är möjligt att vi kan godkänna vaccinet i slutet av september, men allt material har inte kommit in ännu.
Hur gör ni bedömningen?
- Vi väger nyttan av vaccinet mot risken för sjukdomen. Det är sällan ett läkemedel bara innebär nytta utan någon risk. Det kommer alltid att finnas patienter som kanske aldrig hade insjuknat i influensan, men som får diverse komplikationer av vaccinet.
Vad har vaccinet mot svininfluensan för biverkningar?
- Rodnad, svullnader där man fått sprutan, feber, yrsel och smärta i kroppen. Det är biverkningar som förekommer för andra influensavaccin också. Skillnaden är att små barn drabbas av lite mer feber. Vid full dos får cirka 15 procent över 39 graders feber. Det är därför vi bara rekommenderar att de får en halv dos.
Finns det någon risk för allvarligare biverkningar?
- Det är klart att det finns risk för oväntade, sällsynta biverkningar. Men det finns ingen risk för allvarliga vanliga biverkningar.
Hittills har Läkemedelsverket endast rekommenderat att barn under tre år som tillhör riskgrupperna ska vaccineras. Är det troligt att det kommer att ändras till att alla barn under tre år bör vaccineras?
- Det är troligt att även mindre barn rekommenderas vaccin. Däremot är det inte så meningsfullt att vaccinera barn under sex månader.
Hur ser du på att flera forskare har gått ut i media och sagt att man inte ska vaccinera sig?
- Det är alltid några som har en annan åsikt. Det tillhör forskarsjälen att ifrågasätta. Men det är bara enstaka forskare. Man måste titta på helhetsbilden.
Varför ska man vaccinera sig om man tror sig vara stark nog att klara en influensa?
- Eftersom andra åldersgrupper kan bli sjuka och dö än i den vanliga influensan. Det har varit dödsfall över hela åldersskalan. Det är också en solidaritetshandling mot andra som tillhör riskgrupperna.
Än så länge är symtomen från influensan milda. Är det rätt att massvaccinera svenskarna?
- Det vet vi först när och om den andra influensavågen kommer. Det finns en uppenbar risk att viruset är betydligt aggressivare då. Folk och media får hellre skratta åt oss byråkrater om det inte blir värre än så här, än att vi står där om ett år med stora skaror avlidna.
Så jobbar vi med nyheter