Uppsalaborna i kvarteren strax söder om Linnéträdgården har de högsta utsläppen i kommunen, 7,2 ton per person och år.
Forskningsinstitutet Stockholm Environment Institute har beräknat klimatutsläppen som svenskarna i olika områden ger upphov till.
Modellen, som kallas för konsumtionskompassen, visar att det är större skillnader inom olika kommuner än det är mellan dem. Och rikare områden har i allmänhet större utsläpp än fattigare områden.
Så ser det även ut i Uppsala. De områden i Uppsala där invånarna har högst utsläpp är kvarteren runt Linnéträdgården i city. En genomsnittlig person står här för utsläpp om motsvarande drygt 7 ton koldioxid på ett år. Lägst är utsläppen i Lindbacken samt i västra Flogsta där en genomsnittlig person släpper ut 4,6 respektive 5 ton per år.
– Det finns mycket forskning som stödjer att högre inkomster möjliggör en högre konsumtion. Det ger ett väldigt starkt samband mellan inkomsten och de konsumtionsbaserade utsläppen, säger Katarina Axelsson på Stockholm Environment Institute.
Glesbygdsområdet norr om Knutby har relativt låga utsläpp totalt, trots att de kör mest med bil. 1,7 ton av deras 5,5 ton koldioxid kommer från bilen. Men deras flygresor ger bara upphov till 340 kilo koldioxid.
Det finns också en geografisk komponent. Till exempel ser man de största utsläppen från bilkörning bland dem som bor i glesbygdsområdet norr om Knutby. Men totalt så står de boende i det här området för lägre utsläpp än genomsnittet – 5,5 ton per person och år – bland annat genom att de flyger minst av alla i Uppsala kommun.
Men eftersom förmånsbilar inte är inräknade i datan så är utsläppen från bilkörning underskattade i framför allt rikare områden.
De största utsläppen kommer just från transporter, från produktionen av maten vi äter samt från bostäder inklusive uppvärmning. Siffrorna i Stockholm Environment Institutes modell är från 2022. Sedan dess har flygandet fortsatt att öka. Dessutom har inblandningen av biobränslen i bensin och diesel minskat samtidigt som bensinskatterna sänktes. Det har sammantaget lett till att de faktiska utsläppen från transporter är i dag betydligt högre än det som beräknats i den här så kallade konsumtionskompassen.
Mathållningen från Studentstadens invånare har minst klimatavtryck, 1,1 ton. Maten för de boende runt Linnéträdgården ger som jämförelse upphov till 1,5 ton koldioxid.
När Sverige enligt Parisavtalet ska minska sina klimatutsläpp utgår man bara från det som släpps ut inom landet. Men där finns varken långväga flygresor eller import med. För att ge en bättre bild av vilka utsläpp var och en ger upphov till kan man i stället använda en modell som kallas konsumtionsbaserade utsläpp.
Det säger till exempel Markus Larsson, forskare inom Mistra-programmet för hållbar konsumtion.
– En stor del av det svenska fotavtrycket är utsläpp som sker någon annanstans och det vore därför bra med konsmumstionsbaserade mål som komplement till de territoriella som finns i Parisavtalet, säger han.
Utsläpp per stadsdel grafik
Vad ska man ha för styrmedel för att komma åt dem?
– Man kan börja med att ta bort de styrmedel som ökar utsläppen. Jobbreseavdragen och Rotavdragen är två exempel på sådana subventioner som dessutom används mest av dem med högst inkomster. Forskare från andra nordiska länder skakar på huvudet åt det svenska jobbreseavdraget. Och rotavdraget skulle kunna villkoras till åtgärder som minskar energiåtgången i stället för att det används till att riva ut funktionsduglig inredning.
Det finns ju ett politiskt tryck både för sänkta bensinpriser och att behålla de nuvarande reseavdragen. Hur ser du på det?
– Jag tror att man behöver kombinera piskor och morötter. Att sänka skatten på bensin och diesel för alla är väldigt kostsamt för staten samtidigt som det ökar utsläppen. De pengarna skulle man kunna använda till att kompensera dem som drabbas av höga bensinpriser, till exempel lågavlönade i glesbygd, säger Markus Larsson.