Här byggs förskolan som sparar energi

Byggandet av Ångelsta förskola i Årsta pågår för fullt och taket kommer just på plats. Enligt Thomas Thunblom, projektledare vid fastighetskontoret, innebär den nya förskolan ett nytt sätt att tänka ur energisynpunkt. Det gäller allt från förskolans placering utifrån väderstrecken till inköp av fönster som släpper ifrån sig minimalt med värme.

Boverket har nyligen skärpt kraven för nybyggda lokaler och tillåter en energiåtgång på max 140 kWh per kvadratmeter. Ångelsta förskola väntas hamna på 70 kW/kvm, alltså betydligt bättre än vad Boverket kräver. Det som betyder mest för att pressa energiförbrukningen är det så kallade klimatskalet.
- Det innebär att lokalerna är välisolerade. Sedan får inte byggnaden ha för många hörn eftersom det kan ge energiläckage, berättar Thomas Thunblom.

Här är några andra åtgärder som ska minska förskolans energiförbrukning och spara klimatet:
* Lampor, ventilation och uppvärmning stängs av automatiskt eller går på sparlåga när det inte finns folk i lokalerna.
* När den varma inomhusluften är på väg ut via ventilationen bidrar den till att den kalla ingående luften värms upp.
* 160 kvadratmeter solceller på taket producerar el motsvarande vad som går åt för att driva ventilationen.

- Dessutom har ytorna för varje barn minskats med fem-tio procent och det gör att vi kan dra ner uppvärmningskostnaderna. Ytorna kan utnyttjas bättre utan att det blir trängre för barnen, säger Thomas Thunblom.
Totalt innebär åtgärderna att förskolans utgifter för el- och fjärrvärme minskar med cirka 150 000 kronor per år. Kostnaden för byggnaden beräknas till 44 miljoner kronor vilket kan jämföras med runt 50 miljoner för en konventionellt byggd förskola. Besparingen beror främst på de krympta ytorna samt billigare upphandling under lågkonjunkturen.
Förskolan är tänkt för 144 barn men är flexibelt byggd så den i stället kan rymma 240 lågstadieelever.

Enligt Jan-Olov Östlund vid JM är det första gången i Uppsala man bygger en förskola med så här avancerad energiteknik.
- De stora svårigheterna är att trimma in tekniken, bland annat den rörelsestyrda belysningen och ventilationen, det kommer att ta flera månader, säger Jan-Olov Östlund.
Mest spektakulärt är kanske solcellerna på taket som går loss på nära tre miljoner kronor. De väntas inte spara så mycket el att de blir lönsamma, men kommunen ser dem som ett sätt att testa miljövänlig spetsteknologi.

All utrustning har beräknats utifrån en livscykelkostnad. Det innebär att man till exempel kunnat köpa in en dyrare energisnål lampa om den beräknas spara in så mycket el under sin livslängd att lampkostnaden totalt sett blir lägre.

Här byggs förskolan som sparar energi

Solpaneler på taket, laddstolpe för elbilar och en energibesparing på över 50 procent. I och med byggandet av en förskola i Årsta tar Uppsala kommun ett rejält kliv in i en energieffektivare värld.