Här hamnar regnvattnet
SMHI varnade för mycket regn på fredagen. Men vart tog allt vatten vägen? UNT tog en titt på de underjordiska vattenmagasinen som samlar regnet i Uppsala.
Anders Jansson visar en dagvattentank på Stålgatan.
Foto: Rolf Hamilton
Utan fyra stora dagvattenmagasin och flera dagvattendammar utomhus skulle det moderna Uppsala få rejäla problem vid skyfall. Det förklarar underhållschefen för vatten- och avloppssystemen i Uppsala kommun, Kenneth Lindberg. På fredagen visade han UNT hur dagvattenledningarna i Uppsalas undre värld fungerar. Vid en busshållsplats i Årsta tar sig underhållspersonalen ner genom en brunnslucka. Här ligger Uppsalas största underjordiska dagvattenmagasin.
Magasinet i Årsta kan närmast liknas vid en bassäng: 80 meter långt, sex meter brett och två meter djupt.
- Magasinet är till för att bromsa utflödet till dagvattenledningarna, säger Kenneth Lindberg.
I magasinet samlas regnvattnet innan det rinner vidare i olika tunnlar och så småningom ut i Fyrisån.
Dagvattenledningarna som leder vidare vattnet från magasinen kan vara alltifrån någon meter i diameter till den korridorlika jätteledning som löper under Svartbäcksgatan, Kungsgatan och Mikaelsparken: cirka 2,5 meter i diameter, förklarar Kenneth Lindberg.
Frågan är varför gator som Svartbäcksgatan, trots dessa resurser, råkar ut för översvämningar vid brunnarna med jämna mellanrum.
- Det har med underhållet att göra. Det blir stopp på grund av löv, plastpåsar, sand och grus som gatukontoret inte hunnit med att få bort.
Under regniga dagar får underhållspersonalen åka ut till privatpersoner som fått problem med översvämningar. Störst problem är det vid plötsliga, kraftiga skyfall. Då fylls dagvattenmagasinen på en gång:
- Kommer det 50 millimeter regn under en timme härute så finns det ingen möjlighet att det här magasinet ska hinna med, säger Kenneth Lindberg.
Hos personalen finns det minnen av rejäla skurar som orsakat översvämningar.
- 1986, hela Storvreta blev dränkt, säger vattenteknikern Lars Johansson.
- 1997, då fick vi 120 millimeter över centrala Uppsala på ett par timmar. Då stod det mycket vatten precis överallt. Det var kolossala mängder, säger Kenneth Lindberg.
Dagvattenmagasinet på Stålgatan är ett av flera som byggts i modern tid. Anledningen är att ledningsnätet under Uppsala inte klarar av den bebyggelse som finns i dag. När redan bebyggda områden förtätas med mer bebyggelse försvinner de naturliga utloppen för vattnet.
- Dagvattenledningar började byggas i början av 1930-talet. Då var de dimensionerade för vad vi trodde skulle bli stan då. Men ju mer asfalt vi lägger, desto mer vatten har det blivit på gatorna.
Att byta ut och bygga om det gamla dagvattennätet är inte möjligt, anser kommunen.
- Det finns inte plats i marken på grund av fjärrvärme, avloppsledningar, kabelförband och annat. Det mest ekonomiskt försvarbara är då att bygga sådana här fördröjningsmagasin, säger Kenneth Lindberg.
Så jobbar vi med nyheter