Här har musik en viktig funktion

Funktionsinriktad musikterapi (FMT) är en metod som skiljer sig från annan musikterapi. Den utvecklades i Uppsala och vi följer med Magnus Tähtinen Billton på en session i rummet där inga ord får uttalas.

Magnus Tähtinen Billton använder flöjt i funktionell musikterapi.

Magnus Tähtinen Billton använder flöjt i funktionell musikterapi.

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2011-05-04 09:57

I en liten lokal i Sala backe sitter Magnus Tähtinen Billton i sin rullstol och väntar på att hans assistent, Mikael Sturesson, ska köra in honom i det vita, kala rummet. Där inne finns ett piano, trummor, ett ställ med röda, specialstämda blockflöjter, en stol och trumpinnar med olika slags handgrepp. Inget annat som kan distrahera.

Magnus Tähtinen Billton fick en cp-skada när han var liten och är gravt funktionshindrad, i princip behöver han hjälp med allt. Han är synskadad och kan inte prata men gillar musik.
Musikterapeut Henrik Forslund slår sig ner vi det akustiska pianot utan att säga något. I det här rummet får man inte prata. Här sker all kommunikationen med toner och inte ord.
Magnus Tähtinen Billton får en trumma intill sig. Den har en stor röd prick. Men Magnus kan varken se pricken eller trumman men hittar den ändå genom att känna med ena handen. Nästan direkt börjar Henrik spela piano, det är ingen välkänd melodi, utan en specialkomponerad slinga som kallas kod på FMT-språk. Det är viktigt att melodierna som används inte är belastade med en massa associationer. De ska inte förknippas med något förutom den unika stunden som terapin är.
– Det var när Lasse Hjelm som skapat FMT-metoden, upptäckte att en av hans elever blev otroligt upprörd av en melodi som han insåg att den musik som används måste vara fri från allt som kan skapa en sinnesstämning eller väcka starka känslor, säger Henrik Forslund en stund efter att vi har gått ut ur terapirummet och får prata.

Bang, bang! När Magnus Tähtinen Billton hör pianoslingan svarar han genom att slå på trumman med vänster hand. Och lika fort får han gensvar från Henrik Forslund som spelar nya slingor på pianot.
Efter en stund slutar Henrik spela och byter bort den stora trumman mot en mindre. Den ställer han till höger om Magnus. Meningen är att få honom att använda högerhanden. Det är den som han behöver träna. Just detta är ett exempel på hur musiken kan skapa motivation för rörelseträning.
Efter trummorna får Magnus en blockflöjt i sin hand. Den släpper han på golvet, men får omedelbart en ny i handen. Den släpper han också taget om. Men den tredje för han till munnen och blåser först en svag ton, sen en starkare. Henrik låter gälla tonen klinga ut innan han svarar på pianot. Blockflöjterna kan användas för att förbättra andningen.

Efter blockflöjterna ska Magnus spela på cymbaler. Men han vill inte släppa flöjten utan fortsätter att blåsa i den. Med tålamod får Henrik honom att byta instrument en sista gång. En terapisession är alltid 20 minuter lång och plötsligt är tiden över. Henrik avslutar med att snabbt dra med fingrarna över tangenterna, det betyder slut.
– Det här gillar Magnus. Det märks tydligt på honom när vi kommer hit, säger Magnus farmor, Ann-Mari Tähtinen, som väntar utanför.
Hon är Magnus gode man och även assistent nattetid. Tillsammans med Magnus, hans assistent och sin make åker de fyra från Harbo till Uppsala varje fredag. Ann-Maries make som har fått en stroke går också i musikterapin och det är hans tur efter Magnus. Musikterapin sker individuellt.

Magnus Tähtinen Billton är 25 år och bor hos sina farföräldrar och där har han en trumma och en gitarr.
– Jag tycker det går framåt för honom även om det inte går snabbt. Han liv består ju av så mycket hård träning, han står ofta i tippbräda, men han älskar musik och musikterapin är det som han tycker är roligast, säger Ann-Mari Tähtinen som också ser till att familjen kommer iväg på konserter.
Tanken bakom FMT är att musiken ska få adepterna, de som får terapin, att förbättra sina funktioner. Det kan vara allt från kroppens rörelser till socialt samspel.
– Musiken är medlet och inte målet. Musikens uppgift är att ge motivation. Bara en sån sak som att ge och få tillbaka instrumenten är träning för Magnus. Ibland busar han genom att inte vilja släppa instrumentet, säger Henrik Forslund.

Metoden har en tydlig struktur och en session går ofta till som den som Magnus deltog i. FMT kan användas vid många olika slags funktionsnedsättningar. En viktig sak är att terapin är lustfylld och genom att lyckas kommer adepten att bygga upp sitt självförtroende.
– Man ger aldrig instruktioner. Terapeuten ska vara helt neutral. När adepten får en trumpinne i sin hand ska de få chansen att själva räkna ut vad de ska göra. Det finns inget rätt eller fel. Mycket som händer sker omedvetet och ibland kan det ta tid. Då gäller det att invänta och för terapeuten att avläsa sin adept, förklarar Henrik Forslund.
Han har gjort egna trumpinnar för att handtagen ska passa alla olika slags händer. Till handtaget använde han en våffelformad kavel som han delade i två som satte som handtag på två vanliga trumpinnar som kan vara svåra att greppa. Den ligger skönt och stadigt i handen.

Själv halkade han in som på ett bananskal och blev FMT-terapeut. Det var en skylt med en G-klav i närheten av hans mammas bostad som gjorde honom nyfiken och han knackade på. Då spelade han med ett rockband men blev så tagen av Lasse Hjelms engagerade metod att han gick en utbildning i FMT och valde nytt spår i livet.
– Den här metoden bygger på så mycket sunt förnuft.
Men vad är hemligheten bakom musikens starka kraft?
– Musik finns överallt. När vi pratar eller hugger ved skapar vi en viss rytmik. Musik är otroligt primärt för människan, vi har trummat i alla tider. Den är så djupt rotad i oss att den tilltalar oss alla.

FAKTA
  • FMT, Funktionsinriktad musikterapi, är en metod som utvecklades av musikterapeut Lasse Hjelm under hans femtonåriga (1975-1989) engagemang på Folke Bernadottehemmet i Uppsala. Han fann ett arbetssätt som bygger på att spela med någon istället för att spela för någon.
  • Målgruppen är alla med någon slags funktionsnedsättning. Det kan handla om medfödda eller förvärvade hjärnskador. Stroke, adhd, dyslexi, Downs syndrom eller diagnoser inom autismspektrat. Även de som har fibromyalgi, sömnsvårigheter, stress och spänningsvärk kan ha nytta av FMT. 1998 genomfördes en studie i Uppsala som visade att metoden kan användas för kartläggning och behandling av schizofreni.
  • Metoden syftar till att utveckla individen utifrån dess egen funktionsnivå. Den bygger på Jean Piagets utvecklingsmodell om att barnets utvecklingsprocess har bestämda faser som måste genomgås steg för steg och varje utvecklingssteg bygger på det föregående. På det viset skapas förutsättningar för kroppsliga förändringar som förbättrad andnings- och kroppskontroll, en ökad rörelserepertoar och balanskontroll, liksom perceptuella förändringar som förmågan att uppfatta och urskilja. Förbättringar som ska leda till ökad självkänsla och bättre självförtroende.
  • En FMT-utbildning finns på Musikhögskolan Ingesund, Karlstads universitet, och en finns i Jakobsstad i Finland. Det senare är ett resultat av att Lasse Hjelm samarbetade med författaren Märta Tikkanen. Metoden är också spridd till bland annat Schweiz, Italien och Japan.

Vill du veta mer: www.fmtuppsala.se (extern länk)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om