"Sociala medier är största hjärntvätten", säger Robin Ritsgard.
Bianca Ingrosso står i ljusrosa träningstopp och bar, platt mage. Hon ler stort.
Bilden är från ett gammalt blogginlägg där hon berättar om sin bulimi.
– Vad tänker ni om den här bilden? Själv tänker jag "shit, det är nästan så att man vill ha bulimi. Man får fin hy, vita tänder, blir glad", säger Robin Ritsgard, högstadielärare i idrott och hälsa.
Han tittar ut över eleverna i 8D i klassrummet här på Valsätraskolan.
– Det här är ett exempel på hur sjuk vår värld vår har blivit, när folk inte förstår att det är olämpligt att lägga upp den här bilden när man pratar om en så hemsk sjukdom. Jag som är 46 förstår, men en tioåring har inte det filtret.
På schemat står skönhetsideal, ätstörningar och dopning. Under sammanlagt sex lektioner på temat kommer Robin Ritsgard att visa en massa exempel från sociala medier. Däribland:
En retuscherad Beyoncé utan porer och onaturligt smal midja.
Justin Biebers digitalt uppförstorade muskler.
En film på en tjej som visar sina ärr efter att ha försökt fettsuga sig själv.
Influencern Aitana, som har flera hundra tusen följare – men som inte är mänsklig, utan skapad av AI för att kunna se ut hur som helst.
De är några exempel på vad unga blir översköljda med i timmar varje dag på Tiktok och Instagram. Inte bara såklart, och inte alla ungdomar. Men fokuset på skönhet och skeva ideal är så stort att vuxenvärlden måste hjälpa barn och unga att navigera, kände Robin Ritsgard redan för tolv år sedan.
– Jag började få så många elever som mådde psykiskt dåligt och hade ätstörningar. Och jag kände att någon måste prata med eleverna om det här.
Melak Al-Musawi, 14, mådde så dåligt av skönhetshetsen på Tiktok att hon raderade appen.
Sedan dess har det bara blivit värre, tycker han, i takt med att skärmtiden ökat. Svenska tonåringar lägger nu i snitt 6-7 timmar om dagen utanför skoltid på digitala medier, däribland sociala medier. En rapport från Folkhälsomyndigheten visar att många unga känner att de är mobilberoende och scrollar bort sin tid, men har svårt att lägga bort mobilen.
– Sociala medier är största hjärntvätten. Alla sitter ju inte och tittar på hur snygg man ska vara eller dissar andra. Men normer och social påverkan utifrån sociala medier, de krafterna är starkare idag än när jag för tolv år sedan började med den här kursen, säger Robin Ritsgard.
Robin Ritsgard började med lektioner om ätstörningar, dopning och skönhetsideal för tolv år sedan när han märkte hur många unga som hade ätstörningar och mådde psykiskt dåligt.
Målet med lektionerna är att göra ungdomarna medvetna om hur skönhetshetsen påverkar deras självkänsla – och tips på hur de kan hantera hetsen.
– Försök skapa nya normer som påverkar er positivt. Det är lättare om man går ihop i grupp. Kanske ni till exempel gå ihop några och bestämma att ni inte sminkar er på torsdagar? Tänk va skönt, ni kan sova en timme extra, säger han till klassen.
Innan Robin Ritsgard släpper iväg eleverna ger han dem i uppgift att reflektera över hur de bekräftar andra.
– Läxa till nästa vecka: Du får bara bekräfta egenskaper, inte utseende. Lajka inte någon som spänner sina biceps eller har lockat håret. Och om någon skriver "jag är så ful", svara inte "nej du är fin" utan svara inte alls. Vanligaste sättet att få bekräftelse är nämligen att säga att man är ful, säger han.
"Jag upplever att många ungdomar vill prata om det här, just för att det är en så stor del av deras liv", säger Robin Ritsgard.
Dopning, kost och motion har varit en del av läroplanen i många år. Först i 2022 års läroplan nämns "kroppsideal". "Sociala medier" nämns inte alls. Det är i stort sett upp till lärarna själva hur de ska undervisa om de här frågorna.
– Jag upplever att många ungdomar vill prata om det här, just för att det är en så stor del av deras liv, säger Robin Ritsgard.
Hur medvetna och reflekterande är högstadieelever överlag kring det de ser på sociala medier?
– På ett plan är de medvetna. Det tar dem en sekund att veta om en video vore okej att visa för åttaåriga lillasystern. Sedan är det ju svårare för dem att förstå hur alla timmar på sociala medier påverkar den egna självkänslan. Men ju mer man pratar med dem om det, desto mer inser de.
Om du ska tipsa barn och deras föräldrar om en mobilregel, vilken skulle det vara?
– Att lämna mobilen utanför sovrummet. Då blir det varken något scrollande innan man ska sova eller precis när man vaknat. Och man slipper störas på natten. Jag har elever som säger "om jag inte svarar på en snap från en kompis mitt i natten ses jag som en bitch eftersom jag iggar dem". Då är det väl bättre att säga att föräldrarna har bestämt att mobilen inte får vara där.