Tyst koncentration rÄder i Riddarsalen i Salsta slott. Gardinerna Àr fördragna framför flera av fönstren för att inte skada lÀdertapeterna ytterligare. Revor har dragits upp pÄ de röd- och guldfÀrgade tapeterna och nÄgra partier Àr blekta av solens strÄlar.
En bit av vÀggen Àr naken. PÄ borden ligger styckena som suttit dÀr. Allt för snabba temperaturvÀxlingar i rummet de senaste decennierna har fÄtt lÀdret att dra ihop sig som en blöt skinnhandske pÄ ett element. Det finns ocksÄ spÄr av mögel- och insektsangrepp pÄ dem.
Yvette Fletcher, chef för Leather Conservation Center i Northampton, lossar försiktigt en bit frÄn trÀramen som den Àr fÀst pÄ. Det Àr hon som har tagit fram metoden och leder arbetet. Att hitta rÀtt metod och person till jobbet har tagit flera Är. I Sverige saknas tillrÀcklig kunskap. Först efter ett flertal internationella seminarier och utredningar startade arbetet pÄ allvar.
â Jag Ă€lskar att arbeta med det hĂ€r projektet. Det Ă€r ovanligt med ett helt rum â och ett sĂ„ stort rum â med stofflĂ€dertapeter. Som konservator Ă€r det vĂ€ldigt intressant, sĂ€ger Yvette Fletcher.
En annan sak som gör just tapeterna hÀr i Riddarsalen sÄ speciella Àr att de med stor sannolikhet Àr italienska. De flesta av stofflÀdertapeterna som finns bevarade Àr annars frÄn Tyskland eller Holland.
â Det finns egentligen bara nĂ„gra fĂ„ exempel, och frĂ€mst pĂ„ museer i Europa, sĂ€ger slottsarkitekt Ylva Sohlman och fortsĂ€tter:
â Och sĂ„ i Palazzo Chigi söder om Rom. Det Ă€r mycket möjligt att Nils Bielke har varit dĂ€r.
Kanske var det sÄ han fick inspiration. Det var nÀmligen han som köpte tapeterna till slottet som han lÀt bygga som en morgongÄva till sin hustru Eva Horn.
NÀr de granatÀppelmönstrade tapeterna var nya mÄste de ha blÀndat slottsbesökarna med sin purpur- och guldglans. I botten ligger ett gyllenlÀder, en metod som kommer frÄn Arabien via Spanien och Italien till resten av Europa. Det gyllene i dem Àr egentligen fernissat silver.
Med smÄ metallstÀmplar har man sedan gjort mönster i guldet för att fÄ det att glittra ordentligt. OvanpÄ det la man en mall och ett fint rödfÀrgat yllestoff.
Under 1600-talet och början av 1700-talet var stofflÀdertapeter en riktig statussymbol och högsta mode. Tidigare har det funnits flera rum med gyllenlÀdertapeter och vÀvnader pÄ slottet, men de har successivt bytts ut mot papperstapeter och mÄlad vÀv under 1700- och 1800-talet.
Hur kom det sig att de blev kvar i Riddarsalen?
â Lite tur. Salsta anvĂ€ndes inte lika intensivt för permanentboende frĂ„n 1700-talets mitt och fram till förra sekelskiftet. Och Riddarsalen var ju praktfull som den var, sĂ€ger Ylva Sohlman.
Nils Bielke, som var guvernör i Pommern under slutet av 1600-talet, hamnade i onÄd hos kungen efter att ha agerat i strid med regeringens vilja. Han dömdes till döden och frÄntogs all egendom. Han hustru Eva Horn som varit hovdam lyckades dock fÄ honom benÄdad efter en sju Är lÄng process. Eftersom slottet tillhörde henne blev det kvar i familjen.
FrÄn var sitt gylleninramat portrÀtt blickar paret nu ner pÄ det pÄgÄende restaureringsarbetet i Riddarsalen.
NÀr lÀderbitarna har fuktats, planats ut med plattor och sandtyngder och lagats med lÀderremsor eller infÀrgat japanpapper sÀtts de upp igen med kardborrband pÄ trÀramarna. En lÄngsam process.
En stor del av arbetet gÄr ut pÄ att pilla bort gamla papperslagningar och mögligt lim.
Möbeltapetseraren Ann-Sofie Stjernlöf, den kulturhistorisk- och arkeologiska konservatorn Amanda Sörhammar och möbelkonservatorn Charlotta Ekholm, som alla arbetar med konserveringen, erkÀnner att de dÄ och dÄ svÀr över de tidigare restaureringarna.
â Det svĂ„raste Ă€r att fĂ„ bort alla gamla lagningar sĂ€ger Amanda Sörhammar medan hon pillar pĂ„ de Ă€ldre lagningarna som envist försöker hĂ„lla sig kvar pĂ„ lĂ€dret.
Arbetet pÄgÄr nu för tredje sommaren i rad och det kommer troligen inte hinna avslutas förrÀn sommaren 2015.
Vad slutnotan hamnar pÄ vill inte fastighetsförvaltaren Michael Werner frÄn Statens fastighetsverk som Àger Salsta slott, spekulera i.