Här ska de nya förskolorna ligga

Videon är inte längre tillgänglig

I våras, när runt 200 barn stod i kö, blev förskolekrisen i Uppsala akut. Kommunen fick i flera fall kritik av Skolinspektionen för de långa väntetiderna. De ansvariga på Uppsala kommun hävdar nu att samma situation inte ska återupprepas till nästa år, och receptet mot krisen är återigen tillfälliga lösningar i form av inhyrda så kallade paviljonger eller modulförskolor.

Barn- och ungdomsnämnden har efterlyst 600 nya förskoleplatser till januari 2013. Nu planeras nio tillfälliga paviljonger som ska stå färdiga till dess i bland annat Boländerna, Vänge, Sävja och Gamla Uppsala - om planeringen går i lås. Räcker det för att klara efterfrågan?
– Jag kan inte ge några garantier. Men sannolikheten är stor, ser man till de befolkningsprognoser som finns och köerna sedan förut ska vi klara detta med god marginal, säger Cecilia Forss (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

De nya paviljongerna, som inom kort går ut på upphandling, kommer få ett bygglov på tio år enligt föreskrifterna i plan- och bygglagen. Därefter måste de ersättas med en permanent förskola eller flyttas till en annan plats där ett nytt tillfälligt bygglov kan beviljas. Paviljongbyggena har tidigare beskrivits som ”panikåtgärder” för att klara kraven.
– Om vi ska kunna tillgodose det behov som finns på så här kort tid finns det ingen annan möjlighet. Vi planerar samtidigt för flera nya fasta förskolor, men att bygga permanent tar betydligt längre tid, säger Lena Larsson, projektledare på Kontoret för samhällsutveckling.
– Men det handlar om en lösning som är dyrare i längden. Den stora skillnaden är att paviljongerna inte har något eget värde efter tio år och på så sätt inte innebär någon långsiktig investering, säger hon.

Cecilia Forss delar inte den uppfattningen.
– De stora kostnaderna för paviljongerna är vid upp- och nedmontering. De blir billigare ju längre de är i drift och får de i stå i tio år innebär de ingen ekonomisk skada för kommunen. Att bygga en fast förskola är samtidigt oerhört dyrt.  
Dessutom anser Cecilia Forss att en fördel med paviljongerna är att de kan flyttas när befolkningsstrukturen förändras i en stadsdel.
– Paviljongerna kommer inte att försvinna för gott, men de ska bli färre i takt med att vi bygger nya permanenta förskolor.

Ett av de stora problemen har varit att få till fler platser där efterfrågan är som störst, inne minst i innerstaden. Med de nya paviljongerna tillkommer enligt planen totalt 162 platser i Svartbäcken, Fålhagen och Luthagen. Viktigt är även att drygt hundra platser skapas i Boländerna, anser Göran Hedefalk, barnomsorgsstrateg på kommunen.
– De nya lokalerna innebär en bättring även om det kanske inte blir optimalt. Förskolan i Boländerna är tänkt att fylla en del av det behov som finns i Industristaden och Kungsängen. Där kommer det att byggas en ny förskola mitt i området inom de närmaste åren, säger han.
  
Det är långtifrån första gången som det utlovas krafttag mot bristen på förskoleplatser. De tjänstemän och politiker som UNT talat med medger att samarbetet och kommunikationen mellan de olika enheterna brustit rejält, i sin tur en orsak till att nybyggen försenats eller varit otillräckliga. Med en ny organisation inom kommunen är förhoppningen nu att det ska bli bättre ordning. Bengt Sandblad (S), andre vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden, är försiktigt optimistisk.
– Jag upplever det som att det finns en större vilja att ta tag i frågan från kommunledningens sida. Men vi kommer få leva med den obalans som uppstått i ytterligare några år, säger han.