Här står nyttig forskning i fokus
Nära kontakter med näringslivet är bra för den vetenskapliga kvaliteten i forskningen. Det är en av slutsatserna i Sveriges lantbruksuniversitets självutvärdering Kvalitet och Nytta. Institutionen för mikrobiologi arbetar aktivt för att vara förberedd så fort nyttan dyker upp.
Maria Karlsson ägnar sina doktorandstudier åt biogasforskning vid Institutionen för mikrobiologi.
Foto: Rolf Hamilton
Han beskriver entusiastiskt hur näringsliv, myndigheter och forskare arbetar nära i forskningsprogram som han driver, där utgångspunkten är att lösa ett nutidsproblem. I SLU:s utvärdering av alla sin forskning, Kvalitet och Nytta, som görs i år är han en av projektledarna.
- En slutsats i utvärderingen är att de vetenskapligt bästa forskargrupperna har mycket kontakt med det angränsande näringslivet. Det är också ett faktum att man hittar områden för ny nyfikenhetsdriven grundforskning när man försöker lösa problem med en mer omedelbar nytta. Jag fascineras av både den nära nyttan, och den rent nyfikenhetsdrivna forskningen, säger han.
Att utvärdera nyttan är svårare än att bedöma kvaliteten i forskningen.
- Det är i sig värdefullt att bedöma nyttan, särskilt för SLU som har en tydligt sektorsroll och finns till för de gröna näringarna. Men det är svårt att mäta. Nytta - för vem? Man kan räkna patent och liknande, men vad blev det av dem sedan, säger Johan Schnürer.
I utvärderingen har såväl helt oberoende personer som personer som arbetar nära SLU i
näringslivet, på myndigheter etcetera, bedömt aspekter av nyttan med SLU: s forskning. I december presenteras resultatet, men redan nu kan Johan Schnürer avslöja att SLU får flera goda betyg.
- Vi upplevs som nyttiga av de som använder vår forskning, och vi ses som kompetenta och oberoende. Samtidigt kan vi bli bättre på att kommunicera vår forskning till omvärlden, säger Johan Schnürer.
SLU:s olika delar behöver också bli bättre på att formulera och genomföra egna strategier.
- Men finansieringssystemet är ett problem. Villkoren är för osäkra för universiteten, vars egen del av finansieringen är så liten. Det mesta av pengarna kommer utifrån, säger Johan Schnürer.
På så sätt delar han kritiken mot regeringens strategiska forskningspengar som UNT beskrev i den första delen av den här serien.
- Jag tror att effekterna hade varit bättre om politikerna, i stället för att rikta så stora summor mot ett antal utpekade områden, satsat mer på universitetens basanslag. Sedan kan nytta skapas exempelvis genom temaforskningsprogram, där forskningen möter kvalificerade användare. Då blir nyttan ömsesidig.
Det är så Johan Schnürers institution arbetar med nyttoaspekten. Upptäckter i laboratoriet om egenskaper hos sådant som svampar och bakterier har lett till stora produkter på marknaden för företag som De Laval och BioGaia.
- Slumpen gynnar bara det förberedda sinnet. Det går aldrig att garantera nytta, men det går att skapa förutsättningar för att få fram nytta och ta till vara den när den dyker upp, säger han.
En annan viktig nytta som universitet och högskolor gör är att utbilda kvalificerat folk. Enligt Johan Schnürer visar utvärderingen att doktorander som möter omvärlden redan under sin utbildning har lättare att gå vidare ut i samhället efter forskarstudierna.
Maria Karlsson är doktorand just på Institutionen för mikrobiologi och forskar om biogas. Hon upplever tydligt institutionens fokus på nytta.
- Och den verklighetsanknytning är extremt motiverande, säger hon.
Hon hoppas att forskningen om vad vissa bakterier kan tillföra biogasprocessen ska leda till förbättringar i landets biogasanläggningar, och har redan sett spännande resultat.
- All forskning är så klart nyttig, men det är en drivkraft för mig att min forskning kan få effekt, säger Maria Karlsson.
Så jobbar vi med nyheter