Jan Franzén, naturstrateg på kommunen, guidar ett 20-tal intresserade Uppsalabor genom det blivande naturreservatet Kronparken. Han berättar att tanken med naturreservatet inte är att hindra all verksamhet, utan att utveckla dem för att stärka friluftslivet.
– Här skulle man kunna tänka sig att röja upp och kanske göra en naturlekplats. Det skulle även gynna sandinsekter, säger han när vi stannat till vid den gamla skjutbanan strax bakom Ångströmlaboratoriet.
Han berättar att den tidigare miltära verksamheten inte varit negativt för naturen i området.
– Vissa arter gynnas av att de kört omkring med stridsvagnar i skogen. Det visar att naturen klarar mycket slitage. Och det är bra att det rör sig mycket människor här.
Många av tallarna här är 200–400 år gamla. De planterades på Rudbecks tid.
– När Linné namngav tallen gjorde han det här i Kronparken, berättar Jan Franzén.
De tre naturreservat som kommunen räknar med att kunna fatta beslut om under våren/sommaren är Kronparken, Hammarskog och Årike Fyris. För Kronparken och Hammarskog har plan- och byggnadsnämnden fattat beslut som nu ska ut på samråd. Åriket ska upp på ett sammanträde i nämnden i mitten av februari.
– Vi hoppas kunna ta beslut i fullmäktige om alla tre samtidigt, säger Maria Gardfjell (MP), kommunalråd.
LÄS MER: Avtal klart om Årike Fyris
I Hammarskog vill kommunen att friluftslivet ska kunna utvecklas. Och reservatsföreskrifterna ska inte hindra ny verksamhet vid herrgården eller att man bygger om badplatsen. Diskussioner pågår om vilken verksamhet det kommer att vara vid Hammarskogs herrgård i framtiden.
– Nu tar vi reservatsbildningen först så får vi köpa att det kommer att vara lite dött vid herrgården till en början. Det viktigaste är att skydda området från exploatering. Det finns starka krafter att bygga kring Uppsala, säger Maria Gardfjell.
I Åriket har man haft mycket diskussioner med SLU. Och tanken är att jordbruksverksamheten på markerna ska kunna fortsätta som tidigare.
Den knepigaste reservatsbildningen har varit Kronparken. Och det beror enligt Jan Franzén på att det ligger nästan mitt i stan.
– Det går en vattenledning rakt genom skogen till exempel, säger han.
Något som också är viktigt är att se till att det finns plats för både yngre och äldre tallar i området. Och inte minst döda och döende träd, vilket gynnar flera sällsynta insekter.
– Man kan lägga ut död ved från andra platser som en faunadepå. Och även skynda på förloppet genom ringbarkning av träd, vilket kallas adultisering, säger Jan Franzén.