"Har vi inte kommit längre?"

I Norge infördes könskvotering i bolagsstyrelser för fem år sedan och de kvinnliga ledamöterna har ökat från 7 till 40,2 procent. En utvärdering som norska forskningsinstitutet Center for corporate diversity presenterade i oktober visar att de farhågor som många kritiker hade har kommit på skam. Kompetensnivåerna har inte sjunkit, och det har heller inte lett till investerarflykt eller bolagsflytt utomlands. Däremot sitter de kvinnliga ledamöterna i avsevärt fler styrelser än vad männen gör.

Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin lovade i somras att driva igenom en liknande kvoteringslag i Sverige om de rödgröna vinner valet 2010.
Anders Wall, styrelseordförande i Beijer Alma avfärdar förslaget.
- Det är jag absolut motståndare till. Det är erfarenheten och kompetensen som måste vara avgörande. Jag har gärna kvinnor i styrelsen och jag har gärna fler kvinnor än män i styrelsen, bara kompetensen finns där, säger Anders Wall.

Marianne Nivert i Beijer Almas styrelse tror inte heller på lagstadgad kvotering.
- Vad blir nästa steg? Ska man lagstadga om könsfördelningen i ledningsgrupperna i bolagen?
- När det gäller Beijer Alma är det ju så att det är få kvinnor som har skaffat sig erfarenhet av verkstadsindustrin, och det är förstås en förklaring till att styrelsen inte är helt jämställd, säger Marianne Nivert.
Q-Med var det enda börsföretaget i Uppland med en jämställd styrelse för tre år sedan, och också det enda bolaget med en kvinnlig styrelseordförande. Nu finns bara en kvinna i styrelsen: fd vice riksbankschefen Kristina Persson.
- Jag tror och hoppas att det kommer att bli en bättre balans efter årsstämman i vår, säger Kristina Persson.
Hon är förvånad över att bara 4 av 63 styrelseledamöter i de uppländska börsbolagen är kvinnor:
- Det var skruttigt. Jag har inte trott på lagstiftning i den här frågan, men det kanske behövs. Det är oftare män som är definierade som ägare, och män rekryterar oftare män. Det finns fler och fler kompetenta och erfarna kvinnor, men av någon anledning blir de inte valda. 11 procent av oss som gick ut Handels på 60-talet var kvinnor, nu är de över 40 procent, säger Kristina Persson.

Emma Mellander, styrelseledamot i Starbreeze, är tveksam till lagstiftning.
- Det är en svår fråga. Jag tycker inte att det borde behövas. Man frågar sig: Har vi inte kommit längre? Och nej, det har vi faktiskt inte. Det är fortfarande ojämställt i styrelserna och jag tror att det beror på att man letar på fel ställen och man letar på fel sätt. I stället för att leta efter personer med olika erfarenheter och kompetenser letar man efter personer med samma erfarenheter som en själv, säger Emma Mellander.
- Ett problem är att det finns för få kvinnor i ledande ställningar i företagen, det är från sådana positioner styrelseledamöter brukar rekryteras. Ett annat att valberedningarna inte tycker sig kunna hitta kvinnor med rätt erfarenhet, säger Ove Mattsson, styrelseordförande i Biotage.
- Det är önskvärt att få in fler kvinnor i styrelserna men jag vet inte om lagstiftning är rätt väg att gå. Vi skulle behöva en ordentlig genomlysning av hur det har fungerat i Norge först, säger Ove Mattsson.

"Har vi inte kommit längre?"

En lag med krav på 40 procent kvinnor i börsbolagens styrelser kan bli verklighet om Socialdemokraterna vinner valet nästa år. Bland styrelseledamöterna i några av Uppsalas börsbolag går åsikterna isär om kvoteringstvång.