Enligt förslaget som lagts fram av stadsdirektör Joachim Danielsson ska sju politiska nämnder skrotas och ersätts av fem nya. Kommunen föreslås få ny arbetsmarknadsnämnd, individ och familjenämnd, omsorgsnämnd och en ny stadsbyggnadsnämnd. Störst blir den nya utbildningsnämnden som ska ansvara för all skolverksamhet, från de minsta barnen på förskolorna till 19- åringarna som går ut gymnasiet.
– Jag tycker det är ett bra förslag för skolan. Vi får en nämnd som har hand om all utbildning. Vi kommer att få en bättre politisk styrning än vi har i dag och en röd tråd för varje elev från förskolan till gymnasiet. Vi kommer också att få betydligt bättre kontroll på ekonomin. Det här leder till att vi kommer att kunna förbättra skolans resultat, säger kommunalrådet Cecilia Hamenius (FP).
Tanken är att den nya organisationen ska skapa en bättre dialog mellan kommunen och medborgarna, mer tillgänglighet och öppenhet. Den ska bli mer logisk och begriplig och få större politisk genomslagskraft. Den ska också bli effektivare.
De flesta partier är eniga om ett en förändring av organisationen behövs, men är samtidigt kritiska till centrala delar av förslaget. Miljöpartiet, kristdemokraterna, centern, socialdemokraterna och vänsterpartiet befarar att både den nya utbildningsnämnden och stadsbyggnadsnämnden kommer att bli så stora så det blir svårt för vanliga fritidspolitiker att kunna delta.
– Vi får två gigantiska nämnder som kommer att kräva heltidspolitiker för att styra. För vanliga fritidspolitiker med arbete eller karriär vid sidan om blir det svårt att kunna informera sig och delta i besluten. Vi riskerar att få toppstyrning. Vi tror att man måste dela upp ansvaret på flera mindre nämnder, säger kommunalrådet Maria Gardfjell (MP).
Centerns kommunalråd Stefan Hanna håller med.
– Det här kan innebära att politikerna hamnar mer i händerna på tjänstemännen. Det blir sämre beslut. Vi är mycket tveksamma till förslaget just nu, en våldsam centralisering. Men vi har inte diskuterat klart, säger han.
Vänsterpartiet vill gå ett steg längre och skrota hela beställar- utförarmodellen.
– I det här förslaget försvinner den bara inom skolan. Vi vill ha bort den inom hela kommunen och kommer inte att gå med på något annat. Vi har alltid hävdat att den inte fungerar. Det här är ett bevis på att vi haft rätt, säger kommunalrådet Ilona Szatmari Waldau.
KD och S påpekar att förslaget som det ser ut i dag har många fördelar men öppnar också för att dela upp de stora nämnderna i mindre delar. Storleken oroar dock av samma skäl som för övriga partier.
– Men vi har inte diskuterat färdigt. Vissa anser att det finns fördelar med att ha en sammanhållen nämnd inom skolan, säger kommunalrådet Marlene Burwick (S).
Moderaterna avstår att kommentera förslaget tills det diskuterats inom partiet.
En annan del som de flesta partier tycker är dåligt är förslaget att lägga förvaltningen teknik och service under kommunstyrelsen.
– Kommunstyrelsen får ansvar för snöröjning och asfaltering. Det är inte det vi ska syssla med där, säger Stefan Hanna.
Redan i början av förra våren gick vänsterpartiet, folkpartiet och socialdemokraterna ut och krävde en översyn av den beställar–utförarmodell som styr kommunens arbete. Kritiken var främst riktad mot skolans område där den skapat ett dubbelkommando som anses ineffektivt och dyrt. Även skolinspektionen har kritiserat organisationen.
Nu ska förslaget ut på remiss till kommunens nämnder och till de politiska partierna. Målet att kunna klubba en ny organisation i juni. Tanken är att den nya organistionen ska införas den första januari 2015.