Oppositionsrådet Nina Lagh (M) ansåg att utgången av omröstningen borde vara en självklarhet. Den som vunnit makten får också igenom sin budgetpolitik, men konstaterade att så inte var fallet den här gången.
– Vi har en svag ledning som inte kan hålla sams och det är dåligt för verksamheten, sade hon.
– Ett haveri, slarv och brister och orealistiska ekonomiska löften som inte går att infria, sade Landstingsrådet Johan Örjes (C).
Landstingstyrelsen ordförande, socialdemokraten Börje Wennberg, valde att fokusera på ekonomin. Den första årsprognosen visar på fortsatta underskott för Akademiska sjukhuset på 100 miljoner kronor. Överskottet för hela landstinget landar på plus 24 miljoner.
– Skulle vi inte fått 60 miljoner från överskottet i vår AFA-försäkring så hade vi hamna på minus. Det är en situation vi ärvt från alliansåren och den visar att vi måste höja skatten med drygt 55 öre nästa år för att klara vår verksamhet och de investeringar vi måste göra, sade han.
Med det var den rödgröna splittringen och osäkerheten kring budgeten i stort sett borta ur debatten och skattediskussionen i gång på allvar. Allianspartierna anklagade S och MP för att i onödan ta pengar ur medborgarnas fickor.
– Man ska inte höja skatterna innan det finns behov för det. Människor ska få bestämma över sina pengar så långt det går, sade landstingrådet Linda Nordquist (FP).
Det resonemanget ansåg de rödgröna vara oansvarigt.
– Vi ser längre än ett år i taget. Om vi inte höjer skatten nästa år så kommer vi att tvingas göra det år 2017, sade han.
Börje Wennberg kritiserade också allianspartierna för att i sin budget bara räkna på ökade skatteintäkter, inte på de kostnadsökningar som landstinget har varje år.
– Vi använder oss av en annan budgetteknik, medgav Nina Lagh. Vi gör det därför att vi inte vet vad kostnaderna kommer att bli om ett eller två år. När vi vet det tar vi ställning till skattesatsen, sade hon.
Landstingsrådet Anna-Karin Klomp (KD) ansåg att de rödgrönas skattehöjning påverkar både jobb och tillväxt.