Hårdare krav på energisnåla hus
Från årsskiftet skärps kraven på energiåtgången i nybyggda hus. Medan de traditionella husföretagen haft fullt sjå att leva upp till de nya reglerna så har Uppsalaföretaget Ekohus sedan länge byggt hus som klarar normerna.
Gösta Gelinder, konstruktör och vd på Ekohus.
Foto: Hans E Ericson
- I det här huset prövade jag att använda samma typ av isolering som astronauterna har i sina rymddräkter. Då går det att göra den mycket tunnare för att få samma isoleringseffekt. Men eftersom det var så nytt vågade jag bara pröva det i ett hus som jag byggde åt min son så att jag kan ha lite övervakning av det, säger Gösta Gelinder, konstruktör och vd på Ekohus.
Han säger att den faktiska för brukningen under de två år som gått sedan huset byggdes till och med varit bättre än väntat. Totalt har energiåtgången för uppvärmning och varmvatten landat på 40 kilowattimmar (kWh) per kvadratmeter i det 200 kvadratmeter stora huset. Gösta Gelinder muttrar lite över att sonen valde bort en solpanel på taket som, kopplat till en ackumulatortank, ger 3 400 kWh per år.
- Och det som är kvar då kan man klara genom att stödelda i en vattenmantlad braskamin under fyra månader om året. Och då är man i princip nere på noll i förbrukning, bara man har tillgång till ved, säger Gösta Gelinder.
Det innebär att huset inte bara klarar de hårdare kraven efter årsskiftet, som innebär en tillåten energiförbrukning på 55 kWh per kvadratmeter, utan också de ännu strängare krav som EU beslutat ska införas senast 2020. Grunden i företagets byggteknik är isolering med träfiber i stället för den traditionella mineralullen. Förutom bättre isoleringsvärden har det också fördelen att kapaciteten för värmelagring är bättre.
Passivhus, det vill säga ett hus i princip utan uppvärmningssystem, är dock inget som Gösta Gelinder vill bygga.
- Jag bygger inte ett hus utan golvvärme. Det bäddar för fuktproblem när betongplattan inte får torka ut ordentligt.
Ska man bygga riktigt energisnålt är det betydligt lättare att få ner förbrukningen per kvadratmeter i flerbostadshus än i villor eftersom man då i varje lägenhet har färre ytterväggar som stjäl värme. Och av de passivhus som hittills byggts i Sverige är de allra flesta antingen lägenheter eller radhus. Några exempel på villor finns dock. Och det finns inget som hindrar att hustillverkarna bygger hus som är betydligt bättre än normerna.
Intresset för det har dock hittills varit svalt.
- I dag är man nere på en total förbrukning på 8 000 kilowattimmar per år för värme och varmvatten. Ska man halvera den ytterligare så handlar det om en investering på 200 000 till 300 000 kronor. Det är många som är intresserade av lågenergihus, men när de får reda på prislappen backar de, säger Stefan Eklund, administrativ chef på Myresjöhus.
Gösta Gelinder hävdar dock att den lösning som Ekohus presenterar inte alls behöver bli så dyr. För ett tillägg på runt 70 000 kronor får man ett lågenergisystem med solpanel och ackumulatortank samt ett aggregat som återvinner den uppvärmda luften till 80 procent. Och för ytterligare 60 000 kronor får man en vattenmantlad braskamin som levererar varmvatten till husets värmesystem. I framtiden ser han ett hus där man med solceller för elproduktion på taket kan sälja överskottsel till nätet under sommaren och köpa tillbaka det som kan behövas under vintern. Tekniken för detta finns, men det är fortfarande för administrativt krångligt för att det ska vara ett alternativ för privatpersoner.
Som ett led i klimatarbetet har regeringen beslutat att energiåtgången i fastighetssektorn ska halveras till 2050. De successivt hårdare kraven, som i praktiken kommer att innebära nollförbrukning för de nya bostäder som byggs efter 2020, ska bidra till det målet.
- Men den stora utmaningen blir att bygga om hela det befintliga beståndet, säger Tomas Berggren på Energimyndigheten.
Det finns dock potential för förbättringar. Energimyndigheten finansierar flera ombyggnadsprojekt av framför allt flerbostadshus. Och de preliminära resultaten pekar på att de energisparande åtgärderna tillsammans blir lönsamma.
Bakgrund
I Boverkets regelsamling för byggande, BBR, anges bland annat minimikrav för energiåtgången i nybyggda hus. Söker man bygglov efter 1 januari 2010 sänks den tillåtna energitillförseln för värme och varmvatten i den klimatzon där Uppsala ligger från 110 till 55 kilowattimmar per kvadratmeter, om el används för uppvärmningen.
Dessutom får den installerade elpatronen maximalt ha en effekt på 4,5 kilowatt, för att minska energiuttaget vid köldknäppar. Är boytan större än 130 kvadratmeter tillåts en maximal effekt på ytterligare 0,025 kW för varje kvadratmeter bostadsyta över 130.
EU har nyligen beslutat att ännu strängare krav ska införas i alla medlemsländer från 2020. I princip tillåts då ingen energitillförsel alls för uppvärmning eller nedkylning, och den lilla mängd som behövs ska vara förnyelsebar och "produceras på tomten eller i närheten". Vad detta innebär i praktiken är upp till medlemsländerna att definiera för de klimatförhållanden som råder i olika delar av EU.
Begreppet passivhus har ingen entydig definition, men i princip handlar det om att mycket välisolerade hus där den energi som behövs för uppvärmningen av huset består av kroppsvärme från dem som bor i huset. I Sverige finns drygt 100 passivhus byggda i Sverige, de flesta av dem flerbostadshus. Forum för energieffektiva byggnader, ett samarbete mellan Energimyndigheten och Västra Götalandsregionen, uppskattar att 900 radhuslägenheter med passivhusstandard kommer att vara byggda vid utgången av 2009
I Boverkets regelsamling för byggande, BBR, anges bland annat minimikrav för energiåtgången i nybyggda hus. Söker man bygglov efter 1 januari 2010 sänks den tillåtna energitillförseln för värme och varmvatten i den klimatzon där Uppsala ligger från 110 till 55 kilowattimmar per kvadratmeter, om el används för uppvärmningen.
Dessutom får den installerade elpatronen maximalt ha en effekt på 4,5 kilowatt, för att minska energiuttaget vid köldknäppar. Är boytan större än 130 kvadratmeter tillåts en maximal effekt på ytterligare 0,025 kW för varje kvadratmeter bostadsyta över 130.
EU har nyligen beslutat att ännu strängare krav ska införas i alla medlemsländer från 2020. I princip tillåts då ingen energitillförsel alls för uppvärmning eller nedkylning, och den lilla mängd som behövs ska vara förnyelsebar och "produceras på tomten eller i närheten". Vad detta innebär i praktiken är upp till medlemsländerna att definiera för de klimatförhållanden som råder i olika delar av EU.
Begreppet passivhus har ingen entydig definition, men i princip handlar det om att mycket välisolerade hus där den energi som behövs för uppvärmningen av huset består av kroppsvärme från dem som bor i huset. I Sverige finns drygt 100 passivhus byggda i Sverige, de flesta av dem flerbostadshus. Forum för energieffektiva byggnader, ett samarbete mellan Energimyndigheten och Västra Götalandsregionen, uppskattar att 900 radhuslägenheter med passivhusstandard kommer att vara byggda vid utgången av 2009
Så jobbar vi med nyheter