Hårdare krav på skolidrotten

Att hälsofrämjande idrottslektioner behövs under skoltiden är tjänstemän och politiker överens om. Men i Uppsala kommun finns det inga kontroller av hur skolorna lever upp till Skolverkets krav.
Läroplanen säger att grundskoletidens 500 lektioner i idrott och hälsa ska innehålla både fysiska aktiviteter och teori om hälsa. Men rapporterna vittnar om ensidiga lektioner.

En kartläggning som förra året gjordes av Skolverket visade att bollsporter dominerar lektionerna. Rapporten ifrågasatte jämställdheten då man såg att bollsporterna också mest gynnade idrottsaktiva pojkar.
Bilden bekräftas av Skolinspektionen som förra året gjorde en omfattande tillsyn vid 75 skolor. Av 800 noteringar från inspektionerna kunde bara ett fåtal kopplas till begreppet hälsa. I stället dominerades lektionerna av bollspel och bollekar följt av konditions- och motionsaktiviteter.
Skolinspektionen hittar förklaringen i att många lärare tolkar hälsa utifrån perspektivet att fysik aktivitet leder till god hälsa. Men enligt Skolinspektionen är det perspektivet smalare än vad kursplanen talar om. Ämnet idrott och hälsa ska också innehålla undervisning i socialt och psykologiskt välbefinnande, livsstil, idealbilder med mera.

I den nya läroplan som träder i kraft till hösten förtydligas kraven på bland annat idrottsundervisning.
Det allra största förtydligandet är att man anger ett centralt innehåll som undervisningen ska innehålla, till exempel kost och hälsa.
– Idrottsundervisningen i dag är inte så mångsidig som läroplanen säger att den ska vara. Det kan bero på att dagens läroplan innehåller en större frihet för läraren att planera lektionerna som man vill. I den nya läroplanen blir inslag som till exempel dans, friluftsliv och simning obligatoriska, säger Skolverkets undervisningsråd Niclas Westin som arbetat med den nya läroplanen.

Jan Karlsson, rektor på Domarringens skola i Svartbäcken, konstaterar att hans skola i den gemensamma timplanen med Tunabergsskolan ligger över gränsen på 500 lektioner i idrott och hälsa.
– Vi vill vara en hälsoskola. Rent forskningsmässigt har man sett att fysiska aktiviteter gynnar inlärningsförmågan. Om jag jämför med de skolor jag jobbat på tidigare så har ingen så väl som Domarringen vägt in teori och praktik i ämnet idrott och hälsa.
Trots att somliga efterfrågar fler idrottstimmar finns det ingen sådan utökning i nya läroplanen. Uppsalabarnläkaren Fredrik Cederblad tycker ändå inte att barn behöver idrotta mer utanför skoltiden. Att ha rutinen att gå och cykla räcker långt, menar han.
– Det vore önskvärt om man fick in mer rörelser i vardagen för barn, att de går och cyklar mer och att man försöker begränsa hur mycket de sitter framför datorn.

Lars Romanus, grundskolechef i Uppsala kommun, säger att han förutsätter att grundskolorna följer de timplaner som upprättats vid skolorna. Men någon efterkontroll finns alltså inte.
– Eleverna får den lagstadgade mängd lektioner som de ska ha. Det vore att bryta mot lagen annars, men vi bedömer att skolorna inte gör det.
Hur mycket ska skolorna ägna sig åt ämnet idrott respektive hälsa?
– Det finns ingen sådan uppdelning i tid och det är inte alltid man ska ha kontroller för allt. Det är ju sagt att varje lärare ska hålla sig till en kursplan.