Samtidigt är cykeln det fordon som ska prioriteras högst i Uppsalatrafiken. Miljöproblemen och trängseln skulle vara ännu värre om inte så många valde cykeln, konstaterar kommunens trafikexperter. Hårdhandskarna får inte bli så kännbara att cyklisterna i stället börjar åka bil. Metoden är att ordna fler cykelparkeringar, vilket emellertid är lättare sagt än gjort, enligt rapporten.
En utredning har pekat på att det fattas 900 cykelplatser i den absoluta stadskärnan, men så många finns inte plats för, enligt trafikplanerarna. Dessutom finns ofta lediga platser en liten bit bort från affärsgatorna. Slutsatsen är att cyklister måste lära sig att gå den sista sträckan:
- Vi försöker få ut budskapet att man inte alltid kan ställa cykeln vid målpunkten. Samtidigt föreslår vi att situationen förbättras med fler cykelparkeringar och cykelvärdar, som kan informera och hänvisa till närmaste lediga plats, säger trafikplanerare Daniel Fritz vid gatu- och trafikkontoret.
Vid Resecentrum betonar experterna att målet om 6000 nya cykelplatser måste stå fast. År 2003 fanns där 30 procent fler parkerade cyklar än antalet cykelplatser. Det är alltjämt osäkert hur många nya cykelplatser som kommer att finnas vid det färdigbyggda stationsområdet.
Om den nya cykelsatsningen inte ger effekt så har planerarna ett tredje steg i beredskap, som innebär att inte bara övergivna utan även felparkerade cyklar forslas bort och får lösas ut mot en avgift. Uppsala kommun använde samma metod i slutat av 90-talet, men upphörde efter kritik från justitieombudsmannen. Därefter har lagen ändrats och kommunen anser nu att det finns legal grund för åtgärden.
Förslaget innehåller flera åtgärder mot cykelstöket i centrum. Politikerna tar ställning 4 mars: