Helhet ger bättre hälsa

Existentiell hälsa kan låta flummigt. Men det handlar om sjukgymnastik för själen. Cecilia Melder är den första i Sverige att doktorera inom området.

Foto:

Uppsala2011-03-28 08:58

Existentiell hälsa. Vad är det egentligen?
– Det kan vara lite svårt att definiera. För att må väl ska man känna hopp, harmoni och helhet. Man ska kunna uppleva meningsfullhet och känna förundran, ha andlig kontakt och en personlig tro. Därtill ska man känna att man är en del av en gemenskap. De delarna har en avgörande betydelse för hur man skattar sin hälsa som helhet.

Hopp och harmoni, kan man förstå. Men vad menar du med helhet?
– Att känna att det man tänker och gör går ihop, att kropp och ande går ihop.

Förundran då?
– Ja, det kan vara sådant som att finna inspiration i naturen, i musik eller i konst. Men man ska inte krångla till det. Det här ska finnas i vardagen. Det kan vara så enkelt som att förundras över hur solen reflekteras i bilens lack till exempel.

Andliga kontakter, och personlig tro?
– Det är dels en känsla av att vara del av ett större sammanhang. Och personlig tro, det behöver inte vara en gudomlig tro. Men man måste tro på någonting. Tron kan ge hjälp att tolka svåra situationer i livet. Det går inte bara att fundera över sådant när det krisar, det fungerar inte.

Det låter ju bra. Men alla har nog inte alla bitarna. Inte alltid i varje fall.
– Nej, tyvärr. De flesta av oss kanske har det när vi är barn. Men under åren som går tappar många en eller flera av bitarna och vilsenheten i livet blir större. Många saknar en religiös eller profan grund att stå på och det leder till ökad existentiell ohälsa.

Hur då?
– Människor mår allt sämre i en bredare mening. Den psykiska och fysiska ohälsan påverkas. Det blir vanligare med depressioner, uppgivenhet och olika smärttillstånd.

Varför har det blivit så här?
– Samhället förändras. Förr växte människor upp i ett enhetssamhälle. Där fanns en gemensam värdegrund och tio guds bud fungerade som ett slags gyllene regler för många. De flesta läste samma sagor och sägner som barn, och tolkningen av dem var i regel densamma. Det gav en slags grundtolkningsram. En karta att navigera sina liv ifrån. I dag finns det många barnböcker som inte tar upp existentiella frågor till exempel.

Vad hände?
– Mycket. I dag är vi mer fria att själva skapa vår bild av omvärlden och ifrågasätta den. Och det är bra. Jag menar inte att vi ska återskapa enhetssamhället. Internet och globaliseringen erbjuder så många möjligheter, men vi måste själva vara våra egna granskare. Ofta behöver vi vara efterkloka före. Förr hade kartan bara ett landskap. I dag finns miljoner bilder och valmöjligheterna är oändliga. Vi kan välja att gå hit eller dit. Vår karta har liksom fragmenterats. Det ökar risken för vilsenhet.

Vad kan vi göra åt det?
– Vi måste bygga upp en existentiell grundkondition och underhålla den. Existentiell hälsa kan inte bota diagnoser, men den som har en god grund upplever sig i allmänhet må bättre över lag och har bättre förutsättningar att hantera kriser och sjukdomar.

Det går att gå på gym för att träna kroppen, men hur tränar man resten?
– Jo, en del kan man göra själv, men vi behöver hjä lp också.
– Jag föreslår att samhället utvecklar en icke-religiöst bunden insats med en stark huvudman som bidrar till att ge människor en existentiell grund att stå på. Det skulle kunna vara i form av kurser. På schemat skulle det stå samtal, kreativa aktiviteter och upplevelser som tillsammans kan skapa bra verktyg som vi alla behöver för att hantera livet. Kurserna skulle inte ersätta terapi eller andra rehabinsatser utan fungera som ett komplement, lite som sjukgymnastik för själen.

Existentiell hälsa: 
Världshälsoorganisationen WHO listar åtta olika perspektiv som byggstenar för existentiell hälsa: Hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap.

Tips så tränar du själen:
+ Forska och leta medvetet efter de åtta byggstenarna i ditt liv.

+ Leta upp dikter, musik, låtar, konstverk, som säger någonting om de åtta dimensionerna. Sätt dig och lyssna/betrakta dem aktivt.

+ Våga prata. Prata med din livspartner, din kollega, dina vänner. Fråga dem till exempel om vad som ger dem hopp i tillvaron.

+ Delta i någon kreativ aktivitet där du kan återge det som väcker din förundran. Fotografera, måla, skriv om hopp, harmoni och så vidare.

+ Samla dina bilder, foton, texter i ett album. Låt det bli en bok med en början, men utan slut. Fortsätt att fylla på. Se till att alltid ha blanka blad tillgängliga.

Cecilia Melder

Gör: Forskar om existentiell folkhälsa
Bor: i Stockholm
Aktuell: Disputerade i januari med avhandlingen ”Vilsenhetens epidemiologi” vid Uppsala universitet
Intressen: Kolonilotten, allt som har med sjön att göra och att lyssna på deckare/romaner
Tror på: Hoppet, även när jag inte känner det

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om