Hellre samtal än ordningsbetyg
Med intressantare undervisning skulle det bli mer lugn och ro i klassrummen, tror elever på Eriksbergsskolan som UNT träffat. Skriftliga omdömen i ordning får underkänt.
Elevrådets styrelse fr v: Stella Vallgårda, Pelle Westlin, Elina Pahnke, Michael Jestin och Sanna Arbman-Hansing.
Foto: Nina Leijonhufvud
- Jag tror inte att någon skulle sträva efter att få bra betyg i ordning och uppförande, säger Sanna Arbman-Hansing.
- Det ingår redan i de andra betygen, menar Michael Jestin.
- Är man väldigt bråkig satsar man nog inte så mycket på betygen ändå, säger Stella Vallgårda.
- Jag skulle hellre ha bättre kvartssamtal, där kan man verkligen ta itu med situationen, tycker Pelle Westlin, och får medhåll av de andra.
Lugn skola
I två dagar har UNT skrivit om diskussionen om stök och bråk i skolan, och vad politikerna vill göra för att förbättra arbetsmiljön i skolorna.
På Eriksbergsskolan ger eleverna vi träffar en bild av en lugn skola, men de har ändå förslag på hur situationen i klassrummen kan bli bättre. En del handlar om att intressanta lektioner och bra undervisning ger mer intresserade elever.
- Det finns lärare som är erkänt bra. Då sitter eleverna helt lugnt på lektionerna. Sen finns det andra lärare som bara mal på, säger Sanna Arbman-Hansing.
- De flesta elever som börjar skolan är engagerade. De går in i klassrummet med inställningen att det här ska bli kul. Jag tror ingen tänker att på första lektionen i sjuan att jag ska bråka, säger Michael Jestin.
UNT: Vad kan göras för att stödja lärarna i det här?
- De kan få gå någon kurs och lära sig lite nyare utlärningstekniker, föreslår Michael Jestin.
- Det handlar om att motivera lärarna också, säger Pelle Westlin.
I gårdagens UNT var två företrädare för den nya politiska majoriteten i Uppsala inne på ett liknande spår: undervisning som når alla elever skapar mer lugn och ro i klassrummet. Den nya regeringen tar i sin budgetproposition också upp fortbildning av lärare och göra det möjligt för dem att utvecklas i sin yrkesroll.
Regeringen vill också i en ny skollag skriva in tydligare befogenheter för anställda att ingripa vid bråk.
UNT: Tycker ni att anställda på skolan kan dra sig för att gå emellan om det är handgripliga bråk mellan elever?
- Nej, om en lärare ser ett sådant bråk skulle de ingripa, säger Stella Vallgårda.
- Det beror också på hur man är som person. Jag tror inte att bara för att det ändras i reglerna så ingriper de mer, säger Michael Jestin.
Mobiltelefoner som ringer på lektionerna? Det är oftare en lärares telefon som ringer, påstår de. Å andra sidan är det sällan lärarens kompisar som ringer bara för att snacka bort en stund, utan det är ofta viktigare samtal. Är bara ljudet på mobilen av stör det inte heller att elevernas telefoner är påslagna.
- Men det är lite respektlöst att sitta och sms:a eller spela spel, säger Stella Vallgårda.
"Pinsamt"
Eleverna i fikarummet nämner också andra orsaker till att det blir stökigt i skolan eller oro på lektionerna. Matkön på Eriksbergsskolan är ofta lång och alla står i en smal korridor och väntar. Några börjar puttas, till slut svajar hela matkön.
Köproblemet kunde man komma runt med annan schemaläggning, tycker de, så inte så många ska äta samtidigt. De märker också skillnad i stämningen i matsalen sedan reglerna ändrades och det blev dyrare för lärarna att äta där. Nu går inte så många lärare dit, vilket gör att det är mer högljutt.
Att vara orsak till störningar kan också vara ett sätt att få uppmärksamhet, något lite spännande man vill prova på. Niondeklassaren Sanna Arbman-Hansing kommer med en bekännelse:
- Seriöst, när jag började sjuan jag tyckte det var coolt att komma in en stund efter lektionen startat. Ibland stod jag utanför och väntade lite. Det är pinsamt, men jag kan erkänna det nu.
Så jobbar vi med nyheter