Sverige måste nu bort från politiken med boendetrappor, anser forskare vid Socialhögskolan i Lund.
I flera år har socialhögskolan i Lund granskat hemlösheten och de insatser som görs i landets kommuner. Slutsatsen är att den vanliga politiska lösningen med boendetrappor, som flerstegsboendet i Librobäck i Uppsala, inte fungerar bra. I själva verket utgör trapporna ofta ett hinder snarare än en lösning och riskerar att permanenta hemlösheten.
– Tanken är god. Men trapporna tar lång tid och risken är stor att de som bor i trappan tappar motivationen. De hemlösa får smussla med sitt missbruk och tvingas leva i lögn för att inte riskera att åka ur trappan, som kräver drogfrihet, säger Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.
Problemet är att missbruksfrågan blandas ihop med bostadsfrågan. Det går ut över den enskilde.
– Utvärderingar visar att få når sista steget. Och skickas man ut efter ett återfall blir det en tung enskild skuld.
I stället borde fler kommuner satsa på modellen bostad-först, som visar lovande resultat, enligt Hans Swärd.
– Här får man sin bostad ovillkorligen. Man kan då leva mycket ärligare med sitt missburk och vill av sig själv hantera det efter en tid av stabilitet och stora insatser när det gäller hela problembilden, som social situation, ekonomi, missbruk och så vidare.
Det utbredda missnöjet hos hemlösa i Uppsala mot flerstegsboendet i Librobäck känns igen i forskningen.
– Där blir mycket socialtjänstens eller boendets villkor. Men misstroendet försvinner med bostad-först, säger Hans Swärd.