Eva Christiernin (S) vÀlkomnar Skolverkets ja till att starta undervisning pÄ distans för de elever som inte klarar av att vara i skolan.
Palmbladsskolan Àr en av tvÄ skolor i landet som fÄtt Skolverkets ja pÄ att bedriva distansundervisning. Den andra skolan ligger i Göteborg och snart följer Stockholm efter. Det handlar om elever som av medicinska, psykiska eller sociala skÀl inte kan gÄ i sin vanliga skola.
UtbildningsnÀmndens ordförande Eva Christiernin (S) jublade nÀr hon fick beskedet.
â Det var ett hallelujah moment kan jag sĂ€ga. Vi har ansökt om detta sĂ„ mĂ„nga gĂ„nger, verkligen krigat för det. Nu rustar vi verktygslĂ„dan och moderniserar den, för vi har andra behov i dag Ă€n för 70 Ă„r sen, sĂ€ger hon.
Palmblad distans startade 26 augusti i Är och tar emot elever frÄn landets alla kommuner. Just nu Àr tolv elever inskrivna och den som sitter lÀngst bort finns i SkÄne. Merparten kommer frÄn olika delar av Uppland.
Stefan Lucas, bitrÀdande rektor och ansvarig för distansundervisningen pÄ Palmbladsskolan.
â Vi kan ta emot max 90. Kvoten Ă€r 60 frĂ„n Uppsala och 30 för interkommunala elever, sĂ€ger Stefan Lucas, bitrĂ€dande rektor och ansvarig för distansundervisningen pĂ„ Palmbladsskolan.
Han rÀknar med att elevantalet ska öka under Äret och kanske nÄ maxantalet om tre Är.
Distansundervisningen omfattar 12 skolÀmnen (se faktaruta). Vissa praktiska moment i Àmnena fysik, kemi, biologi och teknik genomförs med lÀrare och elev tillsammans i samma rum, antingen pÄ hemskolan eller pÄ Palmbladsskolan.
I arbetsgruppen finns tre lÀrare som anstÀllts enkom för uppgiften.
Catharina Bergström ser hur sjÀlvkÀnslan vÀxer nÀr eleverna kÀnner att de hÀnger med i undervisningen.
â Vi har vĂ„ra egna mentorselever och har incheckning med dem varje morgon, kollar hur de mĂ„r, hur de tycker att det gick i gĂ„r och om de vet vad som förvĂ€ntas av dem under dagen som kommer, sĂ€ger Catharina Bergström, lĂ€rare i matematik, naturorienterande Ă€mnen och teknik.
Dagens första lektion körs live via fjÀrrundervisning pÄ Teams. Ibland med en Powerpoint, en film eller sÄ pratar de och diskuterar.
â Vi försöker skapa en kĂ€nsla av en vanlig klass, sĂ„ likt det nu gĂ„r, sĂ€ger Simon Pettersson, som Ă€r lĂ€rare i samhĂ€llsorienterande Ă€mnen.
Till sin hjÀlp har de ocksÄ en studio med skÀrmar, kamerautrustning och en vit tavla. Eleverna har tillgÄng till digitala lÀromedel och en lÀrportal som de kan gÄ in i och jobba med uppgifter.
Simon Pettersson Àr lÀrare i SO-Àmnen. "Man fÄr ta det i elevernas takt, en del Àr inte sÄ skolvana."
â En del av eleverna kanske inte Ă€r sĂ„ skolvana, nĂ„gra har inte satt sin fot i en skola pĂ„ flera Ă„r, och dĂ„ fĂ„r man anpassa undervisningen dĂ€refter, sĂ€ger Simon Pettersson.
Efter fjÀrrundervisningen fÄr eleverna jobba pÄ distans. Efter lunch upprepas scenariot.
â Vi finns ju tillgĂ€ngliga för frĂ„gor sĂ„ klart, och alla elever har i princip individuella scheman, sĂ€ger Emma Eriksson Tall, som Ă€r lĂ€rare i svenska, svenska som andra sprĂ„k och engelska.
LÀraren Emma Eriksson Tall saknar att kunna peppa eleverna fysiskt, men tycker att det fungerar bra sÄ hÀr lÄngt.
LÀrarna berÀttar att allt sker efter elevens egen ork och önskemÄl om vilka Àmnen som ska prioriteras. Det Àr rektorn pÄ elevens skola som gör sjÀlva bestÀllningen, sen hÄlls ett möte med vÄrdnadshavare och elev.
â Resultatet av det blir till en skiss som vĂ„rdnadshavare, hemskolan, vi hĂ€r pĂ„ skolan och vĂ„rt eget elevhĂ€lsoteam fĂ„r ha synpunkter pĂ„. Efter det landar vi i ett upplĂ€gg för undervisningen, sĂ€ger Stefan Lucas.
För eleven Àr undervisningen pÄ distans förstÄs en stor fördel, nÀr man inte kan vara kvar i sin skolmiljö.
â PĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet kan vi fĂ„nga upp fler elever som har det svĂ„rt. För en del av dem kan det vara ett jĂ€ttestort steg bara att slĂ„ pĂ„ datorn och ha sin första lektion. NĂ€r alla andra resurser Ă€r uttömda, dĂ„ kommer vi in, sĂ€ger Simon Pettersson.
I studion finns tekniken som behövs för att köra en lektion pÄ distans. Stefan Lucas, bitrÀdande rektor och lÀraren Simon Pettersson testar.
De flesta eleverna pÄ Palmbladsskolan distans gÄr i Ärskurs nio.
Ăr det inte viktigt att sĂ€tta in resurserna tidigare?
â Skollagen sĂ€ger att rektor ska bedöma nĂ€r alla andra lösningar Ă€r uttömda, men vi kan absolut se fördelen med att fĂ„ in dem tidigare, kanske redan som sjuor. För att bygga upp nĂ€rmandet till skolan tidigare, sĂ€ger Stefan Lucas.
En utmaning för lÀrarna Àr att alla elever ligger pÄ olika kunskapsnivÄer. En annan Àr tekniken som inte alltid Àr med arbetsgruppen.
â Sen Ă€r det ju svĂ„rt att inte mötas fysiskt och kunna vara med pĂ„ plats och peppa, sĂ€ger Emma Eriksson Tall.
Tre lÀrare Àr vikta för uppgiften sÄ hÀr lÄngt. Palmbladsskolan distans har i dag tolv elever. FrÄn vÀnster: Simon Pettersson, Catharina Bergström, Emma Eriksson Tall och bitrÀdande rektor Stefan Lucas.
Men fördelarna övervÀger ÀndÄ, det Àr alla eniga om.
â Man ser att det ger mycket mer Ă€n bara Ă€mneskunskaper, eleverna fĂ„r mer sjĂ€lvkĂ€nsla. De vĂ€xer som mĂ€nniskor nĂ€r de kĂ€nner att "jag fixar ju faktiskt det hĂ€r", sĂ€ger Catharina Bergström.