Ordningsvakter ingrep mot kvinnan sedan hon ropat nazistiska slagord och nedsättande yttranden mot judar på Resecentrum i Uppsala. Hon åtalades för hets mot folkgrupp men nekade till brott och förklarade att hon tidigare på dagen sett bilder på Adolf Hitler uppklistrade i Uppsala, vilket gjort henne upprörd. Hon medgav att hon ropat yttrandena men förklarade att hon bara ville fästa människors uppfattning på en olycklig samhällsutveckling och inte menade att uttala sig nedsättande om judar.
Tingsrätten slår nu fast att hennes yttranden gett uttryck för missaktning "på grund av etniskt ursprung och trosbekännelse", och därmed faller inom ramen för brottet hets mot folkgrupp. De uttalades på en plats där flera personer befann sig och fick därför den spridning som krävs för att någon ska kunna dömas för brottet.
Även om inget tyder på att kvinnan själv delade åsikterna eller hade som direkt avsikt att kränka judar måste hon, enligt rätten, ha förstått att hennes rop skulle uppfattas på det sättet av personer på platsen.
Slutsatsen blir att hon fälls för hets mot folkgrupp. Mot bakgrund av de omständigheter som kvinnan beskrivit bedöms gärningen som ringa brott. Hon fälls också för att vid ett annat tillfälle gjort motstånd i samband med ett polisingripande. Båda händelserna inträffade 2017. Tingsrätten konstaterar att handläggningen dragit ut så långt på tiden att det är en förmildrande omständighet vid valet av straff, som bestäms till 50 dagsböter.