Hitta en hållbar livsstil i hemmet

Vad gör du för att minska dina utsläpp? Är det tillräckligt? Troligtvis inte. UNT:s reporter Niklas Skeri har tillsammans med koldioxidbantaren Staffan Lindberg inventerat sin klimatpåverkan. Mer ord än handling, bev betyget.

Foto: Patrik Lundin

Uppsala2009-12-04 08:01
Här har vi en riktigt klimat­skenande produkt så här års, utbrister Staffan Lindberg, och greppar gurkan i mitt kylskåp.
Våra matvanor har stor betydelse för vårt utsläpp av kol­dioxid. Växthusodlade grönsaker, som min gurka, är en stor bov. Faktum är att det kan vara bättre att köpa långväga grönsaker som som inte odlats i växthus, än att köpa svenskt växthusodlat.
- Men växthusodlingarna börjar bli bättre. Fast bäst är att handla efter växtsäsongen här hemma. Mycket rotfrukter är bra, säger Staffan Lindberg.
Så här inventerar vi mina vanor. Det är jobbigt. Lite storebror ser dig. Som att min frihet rumphuggs av en totalitär ande som drar in i mitt liv. Handlar du rätt lille vän, tar du ditt ansvar? Inte? Skämmes!
Men om inte jag ändrar mig, riskerar jag att mina barn och följande generationer blir ännu ofriare. För att inte tala om dem som lever i mer utsatta delar av världen. Så det känns rimligt att jag gör vad jag kan. Det ska visa sig att jag kan göra mycket mer.

Staffan Lindberg är musikern och underhållaren från Uppsala som lagt om sitt liv för att minska sin klimatpåverkan. Han kör elmoppe som drar mindre än en brödrost, köper vindkraftsandelar, och är noga med vad han äter. Alla måste ändra sig, menar han, men politikerna har ett stort ansvar för att så lite händer.
- Ingen politiker säger "Lägg om din livsstil!". På klimat­mötet 1992 sade George Bush att den amerikanska livsstilen inte var förhandlingsbar. Det tror jag inte den svenska är heller, säger han.
Men vad kan du och jag ändra på då? Låt oss ta några exempel:

Sifferuppgift:4El
- Det enklaste är engångsåtgärder, tilläggsisolera, installera bergvärme, byta elabonnemang. Gjort är gjort. Svårare är att vänja sig vid att duscha kortare, säger Staffan Lindberg.
I mitt radhus med direktverkande el har vi installerat en värmepump. Enstaka element sätts på vid sträng kyla. Där finns inte så mycket utsläpp att minska. Där­emot skulle vi med ett telefonsamtal till elbolaget kunna säkerställa att elen till resten av hushållet bara kommer från förnybara källor, som vatten och vind.
Staffan Lindberg talar sig varm för energisnåla passivhus, men bannar politikerna som inte ser till att skapa incitament för den enskilde att förbättra i den riktningen.
- Varför inte koppla rotavdraget till klimatåtgärder?
En stor energibov är alla apparater i standbyläge. Staffan Lindberg hittar snabbt en dvd, en cd, en mikrovågsugn som står och lyser.
- Vi minskade vår elförbrukning med en femtedel när vi såg till att stänga av alla apparater, säger han.

Sifferuppgift:4 Mat
Här finns mycket att göra. Men det är inte alltid enkelt. Variablerna är många och besvärlig märkning och brist på information om transportsätt ställer till det för oss köpare.
- Men tumregeln är att handla närodlat, gärna ekologiskt, att äta av det säsongen erbjuder och en del vegetariskt, säger Staffan Lindberg och öppnar kylen.
Här finns både ris och ros. Han ställer den hemmagjorda lingonsylten mot Tropicanas apelsinjuice, som uppges vara gjord i Frankrike.
- Men där finns väl inga apelsiner?
Ost är en annan vara med relativt hög belastning. Stora mängder mjölk krävs för att göra ost. I kylen finns flera ostar, från Sverige och Italien.
Till middag blir det blodpudding, sylt och lokalproducerat bacon.
- Helt okej. Det är bra att vi äter upp hela djuren. I vår kultur är det så annars att det finns delar vi inte vill ha, säger Staffan Lindberg.
Att äta upp är viktigt. I dag går mycket mat till spillo. Av blodpuddingen blir det en portion över. I tröttheten glömmer jag den i stekpannan och slänger den på morgonen. En matlåda åt skogen. Underkänt.
Godkänt blir det däremot när vi tittar i frysen, fylld med älgkött.
- Vilt är väldigt klimatsnålt. Jämför med odlad lax. Den matas med fisk - som vi annars skulle ha kunnat äta - innan vi människor till sist äter laxen. Det är inte effektivt.

Sifferuppgift:4 Varor och tjänster
UNT berättade nyligen att en genomsnittlig svensk femåring har 600 leksaker. I min femårings hylla står Pippihus, lego, prinsessgrejer, böcker.....
Sedan har vi all övrig konsumtion av kläder och prylar, som ska tillverkas, köras ut i affärer och sedan tas hem till mig. De nyinköpta skorna skiner påfrestande i hallen. Kanske var de inte nödvändiga ändå? Jag köpte ju ett par förra året som duger utmärkt. På plussidan hamnar fruns ambition att handla kläder begagnat på nätet. Kanske främst av ekonomiska skäl, men ändå.
- Det sociala trycket är stort och är svårt att stå emot. Men man kan tänka på att inte ge bort saker, utan upplevelser. En bio­biljett, en konsert. Kunskap och kultur kostar inte mycket för miljön, säger Staffan Lindberg.

Sifferuppgift:4 Käll-sortering
Här syndar vi. Eller samfälligheten där vi bor, som jag hade kunnat vara med och påverka. Där finns nämligen bara kärl för brännbart. Glas och metall sorterar vi och tar till återvinningen när vi passerar. Med förpackningarna går det sämre. Försöken vi gjort har slutat just med försök.
- Glas och metall är viktigast. Det här är inte de största utsläppsposterna, men ställer hela samhället om så...
Det får bli ett samtal till samfällighetens ordförande.

Sifferuppgift:4 Resor och transporter
Vissa vanor påverkar slutresultatet mycket mer än andra, framför allt bil- och flygresor. Staffan Lindberg har inte flugit på flera år. Det har jag, bara i år till London och snart till släkten i Schweiz.
- Till Schweiz går det faktiskt bra att åka tåg, säger Staffan Lindberg.
Har inte ens slagit mig.
Staffan Lindberg är starkt kritisk mot statsmakternas syn på flygresor.
- Flygbränslet är för billigt, då blir det så här, säger han.
Hushållet Skeris bilresor består till stor del av hustruns resor till arbetet, ensam i en bensinbil som drar en knapp liter milen. Inte bra, men en del får skyllas på bristen på busslinjer. Vissa samåkningsmöjligheter finns, men sker mycket sällan.
- Det där är något svenskt. Bilen är en privat angelägenhet och det ser jag som ett stort problem, säger Staffan Lindberg.
En ny, klimatanpassad bil skulle ge snabb effekt i klimatkontot.
- Men vi kan heller inte kan köpa nytt hela tiden, även om det handlar om en miljöbil, säger Staffan Lindberg, som kör biogasbil.
Själv tar jag bussen till jobbet, och har gott samvete. Det ska dock inte Uppsala kommun ha. Jag skulle vilja cykla ibland - men det finns ingen cykelbana, och gamla E 4 är inget alternativ.

Sifferuppgift:4 Slutbetyg
Det är lätt att få gamnacke under klimatoket. Det känner jag. Att samtidigt lägga klimatpusslet och livspusslet känns som en väldigt stor utmaning. Kanske måste jag inventera utsläppet av min tid också?
- Ta en sak i sänder, en förändring i månaden när det gäller maten. Det gäller att snitsla nya banor i butiken. För mig går det bra i dag, säger Staffan Lindberg.
Hans slutbetyg blir: mer ord än handling.
- Men du har kommit en bit på väg, säger Staffan Lindberg.
Han tipsar om nätsidan klimatkontot.se där jag uppger min förbrukning och mina vanor. Jag släpper ut knappt åtta ton kol­dioxid om året, inklusive offentliga utsläpp. En bit under svensken i genomsnitt, men långt över nivån per invånare som ger hållbar utveckling. Dit har inte ens Staffan Lindberg nått.
- Det är orimligt svårt. Samhället måste göra mer, säger han.
FAKTA
På Internet finns mycket hjälp att hämta för den som vill minska sin klimatbelastning.
Klimatkontot.se är en sida framtagen av Svenska miljöinstitutet, IVL, i samarbete med flera kommuner, stora företag och myndigheter, där du tar reda på hur stora dina utsläpp är, och vad som skulle hända om alla i världen släppte ut lika mycket som du.

Klimatpiloterna.se ger goda råd och berättar historien om tolv hushåll i Kalmar som bestämde sig för att minska sin klimatpåverkan radikalt.
Stallom.se är Sveriges Televisions klimatblogg. Under rubriken Ställ kan du läsa om energi- och miljöfrågor och lära dig om hur du kan ställa om till ett liv med mindre utsläpp.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om