Under utgrävningarna i Gamla Uppsala 2012 hittade arkeologerna något forntida som inte borde finnas kvar – nämligen brödbitar som garanterat passerat bäst före datumet. Brödbitarna hittades av arkeologen Andreas Ericson i ett hål efter en stolpe som ingått i ett cirka 15 meter långt hus, möjligen ett stall, från vendeltiden (550 e.Kr. - 793 e.Kr.). Den närmare 1 500 år gamla brödbiten skickades på analys och i mars i år fick man det bekräftat – det var mycket riktigt brödbitar man hade hittat. Analysen visade att brödet delvis bestod av förkolnade kolhydrater, sannolikt från olika sorters sädesslag. Även rester efter fetter kunde spåras, bland annat från vegetabilisk olja eller från oljerika fröer.
– Brödbitar är relativt ovanliga fynd vid arkeologiska undersökningar, men hittas ibland i gravar och på boplatser. Att de båda brödbitarna överhuvudtaget hade bevarats beror på att de var förkolnade, annars hade det inte funnits kvar minsta spår efter dem, säger Jonas Wikborg som ansvarade för undersökningen vid den aktuella boplatsytan, till hemsidan arkeologigamlauppsala.se.
Han förklarar även att brödet under järnåldern kan tillskrivas ett symboliskt värde, liksom de malstenar som användes för malningen av mjölet.
– Det faktum att de enda två brödbitar som hittades på hela den aktuella boplatsytan kom från en och samma lilla grop, trots att de verkar vara från olika degar, får en att fundera varför de låg där de låg. Kanske kan det vara medvetet placerade i något magiskt syfte, säger Jonas Wikborg.
Under 2012 och 2013 undersöktes stora områden - totalt 70 000 kvadratmeter - inte långt från högarna. Ett hundratal hus och 115 gravar har undersökts och tusentals fynd har påträffats. Utgrävningen är ett samarbete mellan Arkeologiska uppdragsverksamheten, Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) och Upplandsmuseet. Projektet avslutas i januari 2017, då publiceras den vetenskapliga rapporten och samtidigt kommer en populärvetenskaplig bok om Gamla Uppsala ut.