Hjärn-koll
Varför blir man så konstig när man blir kär? Hur pluggar man bäst inför ett prov? Och är det egentligen nån skillnad på killar och tjejers hjärnor? Kaktus tog hjälp av hjärnexperten Åke Pålshammar för att ta reda på vad som egentligen händer där innanför pannbenet.
Foto: Isabelle Bervenius
- Det är för att vi loggar ut den förståndiga delen av vår hjärna och i stället topprids vi av känslohjärnan där vi har massa belöningscentra och kemiska ämnen som aktiveras fullt ut. Den här delen av hjärnan ställer till med en känslomässig revolution och kidnappar resten av hjärnan så man får svårt att tänka logiskt och koncentrera sig på annat än den kille eller tjej man är kär i. Vi blir helkonstiga när vi är kära, ibland nästan tvångsmässiga i vårt beteende. Hjärnan gör så här för att vi ska lägga all energi på att para oss och skaffa avkomma.
Jag har prov i morgon och är ute i sjukt dålig tid, har inte ens öppnat böckerna. Hur får jag hjärnan att ta in så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt?
* Se till att ha mat i magen utan att äta dig proppmätt precis innan du börjar plugga. Hjärnan behöver energi, men med för mycket mat hamnar man i "paltkoma" och blir dåsig.
* Duka fram med kaffe eller cola eller kanske någon energidryck för att hålla hjärnan i gång.
* Försök peppa dig själv inför pluggandet för att aktivera och motivera hjärnan. Tänk att det ska bli kul, att det kan bli användbart och att du kommer fixa det här. Ställ dig framför spegeln och le och prata uppmuntrande med dig själv. Hjärnan är lättlurad på det sättet, du kan lura den att känna sig peppad och glad inför en uppgift.
* Inled med att lyssna på en bra låt du älskar och som får dig på bra humör. Vill du ha musik på i bakgrunden hela tiden kan det vara bra så länge den inte distraherar dig alltför mycket.
* Se till att ha lugn och ro runtomkring dig. Hjärnor är väldigt duktiga på att plocka upp allt som händer i omgivningen och då kan det vara svårt att koncentrera sig.
* Lägg upp en strategi för studierna: vad du måste hinna och lära dig i första hand och börja med det. Anteckna gärna lite stödord och försök hinna med att repetera eller läsa igenom en extra gång.
Är det nån skillnad på killar och tjejers hjärnor?
- Nej, väldigt liten i sådana fall, jag skulle säga att skillnaderna mellan olika individer är större än mellan könen som grupp. Fast när det gäller just kärlek och sånt finns det faktiskt tecken på att det tar längre tid och är lite mer komplicerat att aktivera dem delarna hos tjejer medan killar går i gång mer omedelbart. Annars finns skillnader som handlar om att pojkar och flickor i olika kulturer tränas i att göra vissa saker och då blir man ju bättre på det. I många kulturer tränas tjejer i att prata mer med varandra och utvecklas den verbala förmågan i hjärnan mer hos dem än vad den gör hos killar.
Varför känns det som att hjärnan strejkar när man är stressad?
- För att den på sätt och vis gör det, den säger till att den behöver vila och sömn för att fungera. När man blir riktigt stressad kan hjärnan inte gör sitt jobb, ledningsförmågan mellan cellerna och cellförnyelsen försämras. Då gäller det bara att släppa taget och alla kraven och vila, göra sånt man tycker är kul och motionera. Motion har visat sig snabba på cellförnyelsen.
Varför kan jag texten till nästan varenda låt i världen men klarar inte att memorera ett årtal eller en kemisk formel?
- Förmodligen för att du förknippar låten med känslor eller något lustfyllt, då har hjärnan mycket lättare att bränna in informationen. Skulle du förknippa den kemiska formeln med något väldigt romantiskt eller någon annan stark känsla skulle du komma ihåg den lika lätt. Det här kan man använda sig av när man ska memorera något meningslöst eller tråkigt: att förknippa informationen med en fånig ramsa eller en galen bild i huvudet. Det gör att hjärnan kopplar ihop de informationerna och lättare kommer ihåg.
Hade Einstein större hjärna än oss andra?
- Nej, tvärtom hade han faktiskt en förhållandevis liten hjärna. Här kan vi verkligen snacka om att storleken helt saknar betydelse! Man har gjort många studier av Einsteins hjärna men det är svårt att dra så många slutsatser, den ser ut som hjärnor gör mest fast lite mindre. Men det man har sett är att han hade förhållandevis många hjälpceller till varje hjärncell.
Är smart nåt man föds till eller nåt man kan se till att bli?
- "Smarthet" inom olika områden, alltså förmågan att utveckla och skapa tajtare nätverk i speciella områden av hjärnan, är ofta en kombination av arv och miljö. Ta skidkungen Stenmark som exempel: han har förmodligen anlag i hjärnan för att lätt utveckla de delar som styr muskulär och koordinatorisk förmåga, men att han blev just skidgeni handlar om att han växte upp på ett ställe där det finns snö och skidbackar. Hade han bott i Uppsala hade han kanske blivit simstjärna i stället. Alla kan träna upp sig till en viss nivå även om det tar olika mycket tid och kraft, och ju mer man tränar desto bättre blir man. Men för att bli "geni" eller "naturbegåvning" krävs nog även ärftliga och biologiska förutsättningar.
Varför är drömmar så himla konstiga?
- Det finns det ingen som riktigt kan svara på, drömmarnas värld är fortfarande en gåta. Men vad vi vet är att hjärnan restaurerar och reparerar sig själv under sömnen och att drömmandet förmodligen är en del av det. Vi plockar upp fragment och bilder som ska bearbetas och hjärnan försöker sätta in det i ett sammanhang.
Jag är urdålig på att plugga, det fastnar bara inte. Kan man sakna "studiegenen" i hjärnan?
- Nej, hjärnor är byggda för att lagra information och det kan alla. Men det kan vara skillnad i hur man enklast lär sig och där gäller det att prova sig fram till hur man själv fungerar. En del har lätt att ta till sig läst information, andra har lättare att förstå när någon berättar för dem och ytterligare andra behöver aktivera sig genom att pyssla och göra konkreta grejer för att förstå. Man kan prova sig fram i studierna, kanske läsa in på band och lyssna eller själv försöka tänka om informationen i bilder eller liknelser. Sedan är det viktigt att tycka att det man ska lära sig känns intressant eller viktigt.
Finns det nån gräns för hur mycket information man kan stoppa in i hjärnan?
- Nej, snarare är det tvärtom att ju mer vi lär oss och tränar desto lättare har vi att ta in nytt eftersom vi har skapat flera fack och sammanhang för informationen i hjärnan. Men det finns en gräns för hur mycket vi kan ta in på en och samma gång, alltför mycket intryck på en gång funkar inte.
Är det sant att vi bara använder en liten del av vår hjärna?
- Nej, det är en myt, vi använder så gott som hela hjärnan. Fast inte alltid allting på en och samma gång.
Att man inte tänker lika som sina föräldrar vet alla. Men finns det nån skillnad i hjärnan också?
- Det sägs att inte hjärnan är helt färdigmognad förrän man är i 20-25-årsåldern så som tonåring har man faktiskt en annorlunda hjärna. Känslodelen av hjärnan är lättväckt och precis som under ens första levnadsår har man kraftigt förbättrade möjligheter att lära och ta in och utveckla hjärnan. Men den logiska och eftertänksamma delen har inte mognat fullt ut. Tonårshjärnan kan på sätt och vis jämföras med en bil med en enorm och kraftfull motor men inte tillräckligt bra bromsar.
FAKTA Hjärnan
Människans hjärna består av storhjärnan, hjärnstammen och lillhjärnan. I storhjärnan finns fyra olika lober som styr olika funktioner: syncentrumet i nackloben, hörselcentrumet i tinningloben, känsel- och temperaturcentrum i hjässloben och centrum för kroppens rörelser i pannloben. Långt inne i storhjärnan finns limbiska systemet, som är en av de äldsta delarna i hjärnan, och därifrån styrs känslor och känslomässiga reaktioner.
Mellanhjärnan som finns i hjärnstammen styr funktioner vi inte kan påverka med viljan, till exempel hunger, törst och sömn.
Lillhjärnan ligger i bak i huvudet och styr balans och muskelrörelser.
Hjärnan hos en vuxen människa väger mellan 1,2 och 1,4 kilo och är uppbyggd av nervceller (hjärnceller) och stödjeceller. Totalt finns i hjärnan 100 miljarder hjärnceller och tio gånger så många hjälpceller.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!