Det visar forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Uppsala universitet i en studie som publiceras i den topprankade vetenskapstidskriften Cell.
– Nybildningen av hjärtmuskelceller är betydligt mindre än vad en del forskare nyligen påstått. Det finns alltså goda skäl att vara aktsam med de hjärtmuskelceller vi har. Samtidigt pekar våra resultat på vikten av att forska vidare kring möjligheten att behandla hjärtsjukdomar genom att stimulera kroppens egen nybildning av hjärtceller, säger docent Mehran Salehpour vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala.
En av metoderna som forskarna använt i studien är en ultrakänslig teknik för att ”datummärka” celler genom att mäta halten av radioaktivt kol-14 i deras dna (se faktaruta).
Mätningarna visar att det bildas nya hjärtmuskelceller livet ut, men nybildningen är inte alls lika omfattande som för två andra celltyper i hjärtat, så kallade endotelceller och mesenkymala celler.
– Dessutom är nybildningen av hjärtmuskelceller störst under de första tio levnadsåren, för att sedan sjunka ju äldre man blir. Även om man lever ett mycket långt liv är bara omkring 40 procent av hjärtmuskelcellerna som man föddes med ersatta av nya när man dör, säger Mehran Salehpour.
Detta kan jämföras med de båda andra celltyperna i hjärtat, som förnyas med flera procent varje år. Enligt forskarnas beräkningar har en 75-åring under sin livstid hunnit byta ut samtliga mesynkemala celler två gånger och samtliga endotelcellerna hela nio gånger.
En annan viktig upptäckt av forskarna i professor Jonas Friséns grupp vid Karolinska institutet är att hjärtmuskelcellerna är lika många i ett nyfött barns hjärta som i en vuxen persons flera gånger större hjärta. Hjärtmuskelcellerna ökar alltså i storlek när hjärtat växer, men de blir inte fler.
Resultaten av den nya studien går stick i stäv med vad en forskargrupp vid Harvard Medical School kom fram till när de i en mycket uppmärksammad studie hävdade att hjärtmuskelcellerna byts ut flera gånger under livet och att nybildningen av dem ökar med stigande ålder.
Vad finns det för skäl att lita mer på den nya än på tidigare gjorda studier?
– Framför allt det att vår studie är mer systematiskt gjord, mer noggrann och med högre selektivitet när det gäller att särskilja olika celltyper och preparera dem för analys. Värt att notera är att tidskriften som publicerade rapporten om mycket omfattande nybildning av hjärtmuskelceller nyligen drog tillbaka den. Detta sker enbart om resultaten och metoden är ifrågasatt i grunden, säger Mehran Salehpour.