Det är dagarna före julafton och i handeln råder julkommers. Även i djurbutiken Arken Zoo i Boländerna. Varför inte köpa en julslips eller fluga till din hund, en bitleksak med motiv från Star Wars, eller en jättepolkagris i tyg att busa med?
Tiina Vallius och Niklas Blomqvist är här för att köpa kattsand. Julklappen till katten har de redan köpt.
– Katten ska få det bästa, inget billigt skit. Men det är klart att det blir kostsamt, säger Tiina Vallius och skrattar.
Alla som UNT talar med i butiken vittnar om attt det är dyrt att ha djur, men att man ändå gärna och utan större koll på totalkostnaden, spenderar sina pengar på dem.
– Jag lägger jättemycket, och det blir jättedyrt. Jag har både hund och katt, säger Camilla Svanqvist, som ska ha ett uppladdningsbart hundhalsband så att hennes stora Golden retriever syns i mörkret.
Dessutom köper hon mat och en skär gris i solglasögon att bita på till hunden.
In i butiken kommer tvååriga hunden Pysen med matte och husse, Outi och Sven-Gunnar Stjärnström. De har haft honom sedan augusti och banden till Pysen är redan jättestarka.
– Han är fantastisk och tröstar när man är ledsen. Han ska aldrig behöva svälta, då svälter jag hellre själv. Och han ska få bra mat av bra kvalitet, med mycket kött i, säger Sven-Gunnar som i dag letar efter ett tuggben som är inlindat i kyckling.
En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala har uppskattat hur mycket pengar hund- och kattsektorn omsätter i Sverige. Mellan år 2003 och 2104 fördubblades summan vi lägger på inköp av djur, foder, utrustning, veterinära och andra tjänster. 2014 handlade det om 11,4 miljarder kronor. Lägger man dessutom till kostnader för kurs- och tävlingsverksamhet samt inackordering som hunddagis blir summan 16 miljarder kronor. Det här innebär, uppskattar forskarna, att hund- och kattsektorn bidrar med 7 miljarder kronor till Sveriges bruttonationalprodukt och att sektorn sysselsätter mer än 8 000 helårsarbetare.
– Jag trodde inte att sektorn var så här stor. Och då är det ändå uppskattningar i underkant vi gjort. Det handlar om miniminivåer, säger Ruben Hoffmann forskare på institutionen för ekonomi på SLU i Uppsala.
Att många ofta har spenderbyxorna på när det gäller våra djur beror på vår starka relation till dem, tror han. Vi ser djuren som familjemedlemmar eller bästa vänner.
– Därför finns nästan ingen övre gräns för vad de får kosta, frågor om pengar är underordnade för den grupp i samhället som har pengar att använda.
Bakgrunden till studien är att det saknats en helhetsbild av det här slaget. Att få en uppfattning om marknaden och vilka pengar som finns i branschen kan vara bra för många, inte minst för aktörer i näringslivet som kan få ögon öppnade för potentialen i djursektorn, tror Ruben Hoffmann.
– Det här är ett bra avstamp för att förstå sektorn bättre. Man kan tänka att exempelvis resebranschen och hotellnäringen kan se möjligheter i att erbjuda fler alternativ för dem som vill ta med hunden.
Frågan är om det finns ett tak för hur mycket sektorn kan växa. Tidningen Dagens nyheter uppmärksammade i somras ett nyhetsbrev från banken SEB där man använde lyxkonsumtion på hundar som en indikator på hur nära en finansiell krasch vi är. 2008, just före den internationella finanskrisen, introducerades exempelvis hundyoga på salonger på Östermalm i Stockholm. Och nu har nya lyxprodukter dykt upp, som hundglass med oxleversmak, poängterar tidningen. "Måttet ska tas med en nypa salt men det finns ett korn av sanning i det. Det är en påminnelse om att när det går som bäst och vi tycker att vi kan unna oss mycket så brukar det vara dags för en reality check”, sade Johan Javeus, chefsstrateg på SEB till Dagens nyheter då.
Ruben Hoffmann förstår tankegången, men ser ingen avmattning för sektorn än på ett tag.
– Som helhet i samhället har många fått det mycket bättre ställt och har mer pengar över att spendera på nöjen, aktiviteter, resor och liknande. Och så länge det ser ut så kommer vi fortsätta att lägga mer pengar på våra djur, säger han.
Han spår att vi kommer att se en fortsatt utveckling av tjänster för djur och och djurägare, där tjänsterna blir mer nischade.
– Hittar man bara rätt nisch för sitt företag så tror jag att det finns djuägare som är villiga att betala för den tjänsten, säger Ruben Hoffmann.
På Arken zoo har hunden Supernova dykt upp med matte Moa Rosén. Hon pluggar husdjursvetenskap på SLU och ser sin framtid inom den här sektorn.
– Jag vill bli egenföretagare, kanske med hundpensionat och kursverksamhet. Jag vet att det finns mycket jobb. Jag tror inte att den här marknaden blir mättad på ett bra tag, säger hon.