Videon Àr inte lÀngre tillgÀnglig
Det kÀnns som en evighet innan Emma lyckas ta sig upp för de 27 trappstegen och fram till dörren pÄ andra vÄningen. Hon sÀtter nyckeln i lÄset, vrider om och drar ner handtaget. Dörren gÄr inte upp. Emma tar fram skjutillhÄllarnyckeln och trycker in den i överlÄset. Men det tar stopp.
â Jag grĂ„ter sĂ„ att det ekar i hela trapphuset. Sedan skriker jag ring 112, ring 112! Hon kommer ta livet av sig, sĂ€ger Emma och berĂ€ttar att hennes slĂ€kting Ingrid, som ocksĂ„ var med, direkt ringde 112.
För tre veckor sedan fick Emma veta att hennes anmÀlan om tjÀnstefel mot polisen blivit nedlagd. Nu vill hon berÀtta för alla vad som hÀnde höstkvÀllen förra Äret. KvÀllen dÄ hon miste sin mamma.
LÀs mer: Polisen vill inte kommentera Emmas samtal till operatören.
UNT har tagit del av ljudfilerna frÄn samtalet Emma och Ingrid hade med operatören hos polisen. Samtalet börjar med att Ingrid berÀttar att bÄde hon och Emma Àr övertygade om att Emmas mamma lÄst in sig för att ta sitt eget liv. Men operatören lÄter inte lika övertygad utan ber att fÄ prata med Emma. NÀr Ingrid sÀger att Emma Àr utom sig svarar operatören henne: "Ja men dÄ fÄr skÀrpa sig lite sÄ vi kan fÄ lite information". Trots att Emma har panik och grÄter lyckas hon svara pÄ alla frÄgor som operatören stÀller och redogör tydligt för hur hennes mammas tidigare sjÀlvmordsförsök gÄtt till, till hur hennes nuvarande livssituation ser ut. Men trots att Emma berÀttar att hennes mamma Àr psykiskt sjuk, nyligen blivit utskriven frÄn sjukhus och försökt ta sitt liv tidigare frÄgar operatören upprepade gÄnger varför Emma och Ingrid tror att Emmas mamma skulle ta livet av sig nu. Inte ens nÀr Emma upprepar det första Ingrid sagt, att skjutillhÄllarlÄset Àr lÄst inifrÄn, lyssnar operatören pÄ henne. IstÀllet ifrÄgasÀtter operatören om Emmas mamma verkligen Àr hemma. Emma svarar att hennes mamma inte jobbar och aldrig gÄr ut. Men operatören avbryter henne och sÀger: "Hon kanske har vÀnner. Har hon nÄgon vÀn?".
â Jag förstĂ„r att de behöver stĂ€lla frĂ„gor för att kunna hjĂ€lpa till. Det var inte fel pĂ„ frĂ„gorna som stĂ€lldes, utan sĂ€ttet de stĂ€lldes pĂ„. Och pĂ„stĂ„endena var nog det vĂ€rsta. Operatören berĂ€ttade för mig hur min mammas liv sĂ„g ut. Hur hon kanske gjorde det ena eller det andra, absurda pĂ„stĂ„enden för alla som kĂ€nner min mamma och vet hur hennes liv var, sĂ€ger Emma.
Frustrationen hos Emma och Ingrid vÀxer dÄ operatören upprepade gÄnger sÀger att det inte har kommit fram tillrÀckligt med information för att en patrull ska kunna skickas till plats. Emmas pojkvÀn hinner ta sig till Emmas mammas bostad och med hjÀlp av en lÄnad hammare frÄn grannen slÄr han sönder övre delen av dörren. SkjutillhÄllarnyckeln ramlade ner pÄ insidan och Emma med familj kan Àntligen komma ta sig in.
â Det kĂ€ndes som om polisen lĂ€mnade oss till vĂ„rt eget öde, sĂ€ger Emma, som hittade sin mamma död i lĂ€genheten.
Vid det laget meddelade operatören Ingrid att de sÀnt ut en patrull. De anlÀnde till Emmas mammas bostad samtidigt som hennes bror som Äkt taxi frÄn Stockholm.
Emma kÀnner sig krÀnkt av bemötande hon fick av operatören. Samtalet har Àven skapat en rÀdsla för vem Emma kan lita pÄ att fÄ hjÀlp av i framtiden, om hon skulle behöva det.
â Operatören jag pratade kan inte förstĂ„ att det kĂ€ndes som att jag la min mammas liv i den personens hĂ€nder. Jag kommer aldrig fĂ„ veta om min mammas liv kunde ha rĂ€ddats eller inte. Nu nĂ€r min anmĂ€lan Ă€r nerlagd kommer jag troligen aldrig heller fĂ„ svar pĂ„ varför operatören inte ville lyssna pĂ„ mig. Jag behöver inte enbart bearbeta min mammas död, utan Ă€ven polisens bemötande, sĂ€ger Emma.
Fotnot: Emma och Ingrid heter egentligen nÄgot annat.