Hon lottades bort - får 35 000
Karin Lidegran vägrade att acceptera SLU:s antagningsregler och reste skadeståndsanspråk för diskriminering. Nu får hon 35 000 kronor efter förlikning. Hundratals kvinnor delar hennes öde men SLU räddas undan en miljonsmäll av preskriptionstiden.
Veterinärstudenten Karin Lidegran pluggar i hemmet inför tentan.
Foto: Emma Eriksson
Det säger Karin Lidegran som 2007 inte kom in på SLU:s, Sveriges lantbruksuniversitets, veterinärutbildning i Uppsala. Ändå hade hon maximal poäng i gymnasiebetyget. I antagningen användes så kallad viktad lottning, som gynnade männen.
- Jag och andra kvinnor gavs orealistiskt liten chans att komma in på grund av lottningen. Alla män som sökte med samma betygspoäng kom in. Jag trodde att alla fick samma chans i Sverige, säger Karin Lidegran.
Antagningen till högskolan i allmänhet och veterinärutbildningen vid SLU i synnerhet hamnade i fokus när 44 kvinnor stämde SLU för diskriminering. I höstas slog Svea hovrätt fast att SLU skulle betala 35 000 i skadestånd till var och en av dem. Medan de 44 kvinnorna sökt med högsta möjliga poäng i folkhögskolebetyget hade Karin Lidegran maximal poäng från gymnasiet.
Att SLU nu gått med på att betala samma belopp till Karin Lidegran ska inte ses som ett erkännande av att hon och alla andra kvinnor i samma situation också diskriminerats. Det menar SLU:s chefsjurist Lennart Jonsson.
- Vi säger ingenting om principen. Det här är en pragmatisk lösning. Hon slipper ta saken till domstol, och vi behöver inte lägga ned en massa arbete som kostar mer än det smakar, säger han.
Enligt SLU skulle ett par hundra kvinnor kunna komma i fråga för ett skadeståndsanspråk likt Karin Lidegrans, mellan åren 2001 och 2007. Men den tvååriga preskriptionstiden för sådana här ärenden har gått ut. 2008 slutade SLU använda viktad lottning och behöver nu inte oroa sig för en ström av skadeståndsanspråk, vilket annars kunnat sluta med en miljonsmäll.
Hade ni gått med på en sådan här förlikning om inte preskriptionstiden gått ut?
- Det går inte att svara på. Men det är inte säkert att de rättsliga bedömningarna sett lika ut för de olika urvalsgrupperna i antagningen. Förutsättningarna är olika, betygsgruppen är betydligt större, säger Lennart Jonsson.
Juristen Clarence Craaford vid centrum för rättvisa, som drev de 44 kvinnornas talan, håller inte med.
- Det avgörande enligt lagen är om någon har missgynnats, inte med hur mycket. Att SLU inte erkänner diskrimineringen av Karin Lidegran är närmast overkligt, men kan ha att göra med ett tryck från andra lärosäten som skulle behöva göra liknande ekonomiska kompensationer, säger han.
I höstas kom Karin Lidegran till slut in på veterinärutbildningen i Uppsala.
- Jag hoppas att alla andra kvinnor i min situation också lyckas till slut, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter