Uppsala Akademiförvaltning går över lik för att få som de vill. Det menar Lars-Åke Karlsson, lantbrukare och offret i en infekterad strid om markerna runt Balingsta. Men Akademiförvaltningen skyller på kyrkan och menar att historien bara har förlorare.
– Röstar du inte med oss, så måste du flytta!
Aldrig hade Christina Carlson Thorsson kunnat drömma om hur mycket agg som låg nedgrävt i Upplandsmyllan. Hon är kyrkonämndens ordförande i Balingsta pastorat, och fick med uppdraget en oväntad huvudroll i striden om vem som ska bruka markerna i trakten, en roll som innebar anonyma förtäckta telefonhot – från bägge sidor i konflikten.
Bakgrunden var att Uppsala Akademiförvaltning ville byta till sig Balingsta prästgårds jordbruksmark från kyrkan för att kunna erbjuda en egen arrendator mer mark. Uppsala stift vände sig till den lokala kyrkonämnden och ordförande Christina Carlson Thorsson för ett yttrande. Det var då hon blev varse kraften i frågan.
– För bönderna här ute är Uppsala Akademiförvaltning som ett rött skynke för en tjur, säger hon.
En omröstning i kyrkofullmäktige, som Christina Carlson Thorsson beskriver som hätsk, slutade med överväldigande majoritet mot ett markbyte och bytet uteblev. Även Christina Carlson Thorsson, som från början inte ens tyckte att den lokala kyrkan borde ha en åsikt, röstade emot Uppsala Akademiförvaltning.
– Det visade sig att de redan köpt gårdar här ute. Bytet hade inneburit att de fått ännu mer mark. När vi märkte hur det jäste på grund av Akademiförvaltningens dominans insåg jag att vi borde rösta mot bytet, säger hon.
Ett par kilometer bort från prästgården är Lars-Åke Karlsson arrendator på mark som köpts upp av Uppsala Akademiförvaltning. Efter det uteblivna markbytet valde Akademiförvaltningen att säga upp kontrakten med Lars-Åke Karlsson och en annan arrendator. Deras mark skulle helt enkelt ersätta det uteblivna bytet. Följden blir att Lars-Åke Karlsson nu förlorar 70 procent av sin mark.
– Det är som att jag skulle gå in till jordbrukschefen på Akademiförvaltningen Curt Malmenstedt och säga: du ska bara få jobba 30 procent. Det känns som att Akademiförvaltningen går över lik för att till sist få som de vill, säger Lars-Åke Karlsson.
På köksbordet ligger den korta handskrivna inlaga han själv författat och skickat i väg till arrendenämnden där han hävdar sin rätt till marken genom sitt besittningsskydd. Men han är inte särskit förhoppningsfull. Han visar också den flersidiga skrivelse som Akademiförvaltningen skickat in, författad av Setterwalls, en av Sveriges ledande affärsjuridikfirmor. Där framgår tydligt att de inte ser några motiv för att Lars-Åke Karlssons verksamhet på marken ska ”stå i vägen för jordbrukets strukturrationalisering”.
Uppsala Akademiförvaltnings jordbrukschef Curt Malmenstedt suckar när historien om Balingsta kommer upp.
– Jag kan förstå besvikelsen hos de två arrendatorer som sagts upp. Vi är inte heller nöjda.
Han är dock inte självkritisk, utan skyller på kyrkan.
– Jag har svårt att förstå varför de tackade nej till bytet. Det här förlorade ju alla på.
Christina Carlson Thorsson reagerar starkt på det uttalandet. Hade Uppsala Akademiförvaltning haft gott rykte hos bönderna hade historien fått ett annat slut, menar hon.
– Att skylla på kyrkan tycker jag är fräckt.