Inte bara estetik var viktigt för den som ville bli best in show. Även uppförandet gav plus eller minus. Och tvååriga Hedda från Upplands Väsby trivdes inte alls på den kalla sanden, trots att mamma Vofflan var med som moraliskt stöd.
– Det har inte gått så bra i dag. Det är för kallt och ruggigt här i ridhuset. Då kryper hon ihop och känner sig frusen. Hon är mer en utomhushund som vill vara i solen, sa husse Christian Gabler med Hedda och Vofflan tätt intill sig.
Bättre gick det för den normalt strävhåriga taxtiken Wilya; bäst i klassen när det kom till 6-9 månaders valpar.
Matte, Maria Söderström från Stockholm, har haft taxar i 15 år.
– De är så fruktansvärt roliga att jobba med. Man kan köra drev, gryt, agility, viltspår...Det är en allroundhund.
Kan man inte gosa med dom också?
– Jo, men Wilya var jättesur i morse för att hon inte fick ligga kvar i sängen. Hon är alltid morgontrött.
För Maria Söderström och många av de andra utställarna är tävlingarna grunden för den som vill driva hunduppfödning. Med priserna får valparna ett bättre anseende vid försäljning. En tax som har föräldrar med priser i bagaget kan kosta cirka 10 000 kronor, berättar Maria Söderström.
– Om jag inte tror att vi kan vinna så åker jag inte. Det är kul att tävla. Och så letar man efter någon hanne här som vinner priser och som kan passa för framtida valpar...
Upplands taxklubb brukar ha en vår- och höstutställning i Jälla. Under söndagen tävlade cirka 100 kanin-, dvärg- och normaltaxar.